oföränderlig – immutable database, immutable data store – datalagring där lagrad information inte ändras, eller inte kan ändras – oföränderlig datalagring. – Ändringar lagras som nya data utan att de gamla tas bort. För att systemet ska kunna avgöra vad som är det senaste och aktuella får alla data tidsangivelse. – Oföränderlig datalagring började användas på 2010‑talet, särskilt i verksamheter med krav på snabb lagring och snabb analys. Det går helt enkelt fortare att lägga till data utan att först radera. Datalagring har dessutom blivit så billig att kostnaden för att ha kvar inaktuella data är obetydlig. Oföränderlig datalagring är också ett sätt att ta säker backup: en angripare kan inte ändra eller radera. – I programmering används engelska immutable om programkod och värden som inte får ändras. – Ordet immutabel finns på svenska, men det är ovanligt.
(the CAP theorem) – säger att ett distribuerat it‑system kan inte samtidigt ha alla de tre egenskaperna consistency, availability och partition tolerance (konsistens, tillgänglighet och partitions‑tolerans, se CAP.) – Satsen formulerades 1998 av den amerikanska datorvetaren Eric Brewer (länk). Den gäller främst databaser.
(1960) – libanesisk-amerikansk författare och riskanalytiker. – Taleb är känd för att ha lanserat begreppen svart svan, antifragilitet och ludiskt felslut. Hans böcker säljer i stora upplagor. Han är en skarp kritiker av traditionella metoder för riskbedömning och statistisk analys. I boken Skin in the game(länk) från 2018 hävdar han att man inte bör sätta tilltro till bedömningar gjorda av så kallade experter, om experterna inte har något att förlora på att ha fel – ”no skin in the game”. – Intervju från maj 2019 i Dagens Nyheter:länk (bakom betalvägg). – Talebs webbsida är fooledbyrandomness.com.
antifragilitet – det att något blir bättre och starkare av oreda, störningar och skador (till en gräns). – Uttrycket antifragility myntades av Nassim Nicholas Taleb och beskrevs i hans bokAntifragile: Things that gain from disorder från 2012. Det används i beskrivningar av kraven på stora it-system, som de som driver sociala medier. De måste vara utformade så att de klarar väntade och oväntade förändringar och påfrestningar utan att sluta fungera.
en algoritm för beräkning av kondensat (hashar) avsedd för krypterad datakommunikation. – SHA‑2 har med början 2016 ersatt föregångaren SHA‑1 i protokolletHTTPS, som används för skyddad kommunikation på webben. SHA‑1, som är från 1973, anses inte längre säker. SHA‑2 är från 2001 och har utvecklats av NSA. Algoritmen anses säker för överskådlig framtid. – Övergången till SHA‑2 har stött på problem, eftersom många kontokortläsare och annan utrustning för betalningar och uttag använder SHA‑1 och inte kan uppgraderas utan höga kostnader. (Läs också om SHA och SHA‑3.)
en algoritm för kondensat (hashar) som används i krypterad datakommunikation. – SHA‑1 används bland annat på webben i protokolletHTTPS, men det ska bytas ut mot SHA‑2 med början 2016. – SHA‑1 är från 1973, och anses inte längre säkert mot angripare med stora resurser. Men övergången till SHA‑2 har stött på problem, eftersom många kontokortläsare och annan utrustning för betalningar och kontantuttag använder SHA‑1 och inte kan uppgraderas utan stora kostnader. (Läs också om SHA.) – I februari 2017 meddelade Google att forskare på Google i samarbete med det nederländska institutet CWI(länk) hade lyckats framställa en kollision med SHA‑1. Med andra ord: de har lyckats framställda identiska kondensat av två olika datamängder. Detta är egentligen att vänta, se lådprincipen, men det är första gången som det har demonstrerats, och det gör SHA‑1 bevisat opålitligt. – Läs mer på Googles blogg. – I januari 2020 uppgav forskare i Frankrike och Singapore att de upptäckt ett allvarligt fel i SHA-1 – se detta pressmeddelande. – I december 2022 uppmanade det amerikanska standardiseringsinstitutet NIST alla att sluta använda SHA-1 och gå över till SHA-2 eller SHA-3. Amerikanska myndigheter måste ha rensat ut SHA-1 senast 31 december 2030 (se nist.gov/news…).
förkortning för Secure hash algorithm. – Det är, som framgår av namnet, en algoritm för säkra kondensat (hashar). – SHA specificeras av den amerikanska standardiseringsmyndigheten NIST. – I själva verket finns det flera versioner, SHA-1, SHA-2 och SHA-3. – Det fanns också en kortlivad föregångare till SHA-1. Den hette bara SHA, men har i efterhand fått namnet SHA-0 (en retronym).
länge det vanligaste mediet för datalagring. Håller sedan 2010-talet gradvis på att ersättas av SSD. – En hårddisk är en snabbt roterade rund skiva med magnetiserbar beläggning. En rörlig läsarm används för att läsa och skriva data på hårddiskens yta, som armen på en skivspelare. Skrivning sker genom att små ytor på hårddiskens yta magnetiseras (eller avmagnetiseras); läsning sker genom att magnetiseringen mäts. – I själva verket består en modern hårddisk av flera skivor i samma kabinett. De roterar runt samma axel. – På engelska skiljer man mellan disk (enskild skiva) och drive(enheten). Gentemot datorns operativsystem beter sig en hårddisk med många skivor (disks) som en enda disk (drive). – Hårddisken utvecklades på 1950-talet av IBM. Den första hårddisken var stor som ett skåp, vägde 250 kg och rymde fem megabyte. Hårddiskar kallades länge för ”Winchester drives” efter en modell från IBM, släppt 1973. – De första persondatorerna saknade inbyggd hårddisk, vilket inte alltid uppfattades som en brist. Det var först i mitten av 1980-talet som det blev vanligt med inbyggd hårddisk på persondatorer. Kapaciteten var då ofta 20 megabyte. – Upptäckten av jättemagnetoresistans, som belönades med Nobelpriset 2007 (se denna länk), ledde till att hårddiskarnas storlek kunde minskas radikalt. Ett resultat blev att den som köpte den första iPod år 2001 kunde välja mellan fem eller tio gigabyte på hårddisken. Alltså tusen gånger mer än den första hårddisken, men i en apparat som man kunde ha i fickan. Sedan 2010-talet är hårddiskar med terabyte-kapacitet inget ovanligt. – Det som motiverar övergången till SSD är inte den mekaniska hållbarheten i första hand, utan det att hårddiskar, med sin läsarm som måste förflyttas, är långsammare än SSD, vilket är betydelsefullt när man har krav på snabb dataåtkomst. En SSD kan dessutom ges vilken form som helst, vilket ger friare möjligheter till formgivning. – Hårddiskar kallas på svenska i Finland ofta för hårdskivor.
i it‑säkerhet: lyckat eller misslyckat försök att utan tillstånd radera, ändra, lägga till, stjäla eller offentliggöra data eller andra resurser i ett it‑system, att göra it‑systemet oanvändbart eller att använda resurser i it‑systemet utan tillstånd. Kallas ofta för cyberattack. – Även: angrepp.
i relationsdatabaser: en tabell. – Alltså information som är ordnad så att den kan visas som en klassisk tabell med två eller flera kolumner. Till exempel: namn och telefonnummer. Det är självskrivet att informationen på varje rad i tabellen hör ihop på något sätt. Det förklarar benämningen relation. Det är tabellen som helhet som i detta sammanhang kallas för en relation. Den kan innehålla många rader (poster). – Basrelationer är relationer som är permanent lagrade i en databas; härledda relationer är resultatet av en samkörning(join) – Ordet relation kan naturligtvis i andra sammanhang inom it ha sin vanliga betydelse. – Läs också om grafdatabaser.
