Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

informationsläckage

det att obe­hör­iga får tillgång till information i it‑system. – Termen informationsläckage används om fall när läckan uppstår främst på grund av brist­ande säkerhetsrutiner, slarv eller tanklöshet (till skillnad från avsiktliga läckor eller dataintrång). En vanlig form av informations­läckage kan uppkomma när datorer, hårddiskar eller andra lagringsmedier skickas till återvinning utan att alla data först raderas. – På engelska: data loss, data breach, data leak; data loss kan också betyda dataförlust.

[dataläckor] [it-säkerhet] [ändrad 6 oktober 2021]

input

indata – data som matas in i ett it‑system eller i dess kom­po­nenter; underlaget för beräkningar. – Se också i/o. – På engelska används to input som verb i be­tyd­elsen mata in (”I inputted the data”), alltså i samma betydelse som to enter.

[data] [programkörning] [ändrad 14 oktober 2018]

klient-server

it-system byggt på sam­verkan mellan person­datorer (klienter) och servrar i ett nätverk. Sedan början av 1990-talet är det ett så själv­klart sätt att bygga upp it‑system på arbetsplatser att be­näm­ningen sällan används. – I ett klient‑server­system körs program (inte nödvändigtvis alla program) genom samverkan mellan en klient på an­vänd­a­rens dator och en server. Klientprogrammet utför vissa ope­ra­tioner själv och ber servern att utföra andra. – Ob­ser­vera att ordet server både står för en typ av program och för den dator som sådana pro­gram körs på. – Upp­del­ningen av program­mets funk­tioner i klient och server görs av flera skäl:

  1. – för att avlasta persondatorn som klientprogrammet körs på;
  2. – för att förenkla hanteringen av program och data som är gemen­samma för många an­vänd­are;
  3. – för att användarna ska komma åt sina program och data från valfri dator, och:
  4. – för att höja säkerheten genom att an­vänd­ar­nas data lagras på servrar som står på ett säkert ställe.

– Beroende på hur funktionerna är upp­delade mellan klient och server talar man om tunna klienter och feta klienter. Inter­net­base­rade program som körs i webbläsare eller i speci­ella program som kom­mu­ni­cerar med webben, är också en form av klient-server.  – På engelska: client‑server. – Se också moln.

[it-system] [ändrad 4 oktober 2018]

kravspecifikation

kravspec – i system­ut­veck­ling: förteckning över de funk­tioner och egenskaper som ska finnas i ett beställt it-system. – Jäm­för med produktdefi­ni­tion. – På engelska: requirements, specification of requirements, requirements specification. – Se också specifikation. – Allmänt: Synen på kravspecifikationer har ändrats i och med att agil systemutveckling och liknande metoder har kommit bruk. Man vill inte längre se kravspecen som ett statiskt dokument som fastställs innan utvecklingsarbetet inleds och som, när produkten är färdig, tas fram för att man ska se ifall allt finns med. (Och om något viktigt saknades i kravspecen fick beställaren skylla sig själv.) Numera har man en mer dynamisk syn på kravspecifikationen: nya krav kan tillkomma under arbetets gång, ofta på initiativ av utvecklarna, andra kan falla bort. Detta sker i en ständig dialog.

[systemutveckling] [ändrad 16 oktober 2021]

namnhantering

(naming) – namngivning av användare, filer, datorer och andra resurser i ett it-system. – Namngivning är till för att namn ska bli entydiga och sökbara, så att de kan fungera i en katalogtjänst, där de knyts till en adress i systemet. Namnhante­ring och katalogtjänster hör nära samman och är ofta ett samlat system (naming and directory service). – De namn som används i namnhantering är ord och namn i det natur­liga språket, men namnen måste ofta, som i e‑postadresser, anpassas till teknikens krav: om det finns två Maria Johans­son måste datorn kunna skilja dem åt.

[identitet] [it-system] [ändrad 7 november 2021]

pervasive computing

(bokstavligen: genomträngande databehandling) – it‑system som bygger på att man kopplar samman och drar nytta av alla pro­ces­so­rer som är in­bygg­da i hem­elek­tronik, hushållsutrustning, bilar, tele­foner och annat samt i  datorer. De ska kunna skicka in­for­ma­tion till varandra och man ska kunna fjärrstyra dem via nätet – till exempel kolla hemmets olje­för­bruk­ning i en webbläsare och sänka termo­staten med ett SMS. – Se också ubikvitära it‑system, sakernas inter­net och intelligent miljö (ambient intelligence).

[sakernas internet] [ändrad 23 april 2020]

reengineering

omarbetning – även ny­ut­veck­ling, omarbetning, omgörning, omkonstruktion, omorganisering, omstrukturering, omutveckling, vidare­ut­veck­ling. Grundtanken är att man utgår från ett existerande system och konstruerar något helt eller delvis nytt för samma ändamål.

[språktips] [reengineering] [systemutveckling] [ändrad 30 december 2017]