(SAS) – en standard för sammankoppling av extern utrustning i it-system, i första hand mellan datorer och hårddiskar. – SAS är som namnet anger baserat på SCSI, och har seriell kommunikation genom en tunn kabel som går från enhet till enhet. SAS klarar datakommunikation med flera gigabyte per sekund. Tekniken, som infördes 2004, är kompatibel med Serial ATA (SATA). Den viktigaste skillnaden är att SAS kan hantera snabbare hårddiskar än SATA. – Läs mer på SCSI Trade Associations sidor.
[sammankoppling] [ändrad 17 maj 2022]
- – traceability – i programutveckling: möjlighet för beställaren att se hur delar av det färdiga programmet motsvarar punkter i kravspecifikationen;
- – i informationssäkerhet: accountability – det att det entydigt går att se vem som har lagt till, ändrat eller tagit bort information i ett it‑system, och att detta inte går att förneka utan att förnekandet kan motbevisas (oförnekbarhet).
[it-säkerhet] [systemutveckling] [ändrad 27 juni 2017]
fungerande men inaktuell e‑postadress. – Ett spökkonto kan till exempel på ett företag vara en e‑postadress som går till en före detta anställd, och som inte har stängts av. – På arbetsplatser kan spökkonton vara ett hot mot it‑säkerheten. E‑postadressen och möjligheten att använda den (kontot) finns kvar i it‑systemet trots att ägaren har slutat eller, till exempel efter namnbyte, har gått över till en annan e‑postadress. Det finns därför risk för att utomstående hittar kontot, listar ut lösenordet och sedan använder kontot utan att upptäckas. – Observera att engelska ghost account är något annat.
[e-post] [it-säkerhet] [ändrad 26 januari 2022]
- – se it-system;
- – kort för operativsystem och andra system av samverkande program – systemet till skillnad från applikationerna. När man inom it talar om ”systemet” menar man ofta nätverket, servrarna, säkerhetssystemet och databaserna, alltså det som måste fungera för att användarna ska kunna utföra sitt arbete med applikationer. – Se också plattform;
- – allmän betydelse: ett system är en fungerande helhet som består av två eller flera tydligt särskiljbara, ofta utbytbara, delar. Strikt talat finns det knappast något som inte kan beskrivas som ett system, möjligtvis med undantag för fotoner – som dock ingår i ett system av elementarpartiklar. – Ordet: System kommer av grekiska systema, som kan översättas med sammanställning. – Systemteori är vetenskapen om hur system i allmän betydelse fungerar: en förändring i en del av systemet påverkar andra delar av systemet, som i sin tur påverkar den del som satte igång processen… – Även: en teori inom socialvetenskapen;
- – System (plus versionsnummer) – namn på Macintoshs gamla operativsystem före 1996. Sedan hette det Mac OS.
[it-system] [ändrad 13 februari 2023]
security – skydd mot risker: det att något fungerar som det ska och inte har svagheter som kan leda till problem, inte kan användas på fel sätt och inte kan missbrukas avsiktligt eller utsättas för avsiktliga eller oavsiktliga skador. – På engelska finns också ordet safety. Skillnaden är att security är att se till att det inte händer något, safety (skydd, säkerhet) är att minska skadorna om det händer något. Safety används i synnerhet om skydd mot skador på liv och egendom. – Datasäkerhet (data security) handlar främst om skydd mot insyn, datastöld, oönskade ändringar eller sabotage från fientligt sinnade personer. – Informationssäkerhet är skydd av informationen i ett it‑system (skydd mot otillåten åtkomst, ändringar och sabotage). – När det gäller att it-systemet ska fungera som det ska utan att krångla talar man om driftsäkerhet.
[it-säkerhet] [ändrad 20 juni 2018]
elektrisk skrivmaskin för skriftlig kommunikation över telenätet. – Det man skriver på den ena teleprintern i ett skriftligt samtal skrivs direkt ut på papper på den andra. – Teleprintrar var skrivmaskinerna, kommunikationssystemet hette Telex. – Teleprintrar har sedan länge ersatts av datakommunikation. Förr användes teleprintrar också som skrivare i it-system, se tty. De har också använts för kommunikation mellan döva och hörselskadade, se tdd.
[för- och bihistoria] [telekom] [ändrad 22 december 2021]
hantering av ärenden som betalningar, biljettbokningar och postorder i it‑system. – I transaktionshantering består varje ärende består av flera steg som ska registreras i databaser, och det är nödvändigt att samtliga steg registreras snabbt och i ett sammanhang. Man ska ju inte kunna sälja samma biljett till två kunder, och det ska inte gå att tömma bankkontot mer än en gång. Man kan säga att en transaktion innebär att en tillgång (pengar, varor – varans beteckning – eller annat värdefullt) överförs från en innehavare till en annan. Tillgången får inte finnas på två eller flera platser, och den får inte heller komma bort. – Transaktionshantering förutsätter att användarna är ständigt uppkopplade, och att transaktionerna genomförs omedelbart. Kallas också för transaktionsbehandling (transaction processing) eller OLTP. – På engelska: transaction management. – Läs också om ACID och referensintegritet.
[databaser] [it-system] [ändrad 8 september 2021]
(transparency) – genomsiktlighet, genomskinlighet; insyn, öppenhet:
- – öppen tillgång till information; möjlighet för medborgarna att granska det som överheten gör;
- – önskvärd egenskap hos it‑system. Det ska vara uppenbart för användaren hur systemet fungerar, och systemet ska göra vad man väntar sig utan att det märks för övrigt, eller stör arbetet.
[it-system] [politik] [öppet] [ändrad 13 januari 2018]
– förkortning för teletypewriter. Förkortningen tty skrivs med små bokstäver:
- – se teleprinter. Teleprintrar användes förr som skrivare i it‑system;
- – i Unix av historiska skäl: benämning på det som används som terminal, alltså för inmatning av instruktioner och visning av utdata i ren textform. Ursprungligen alltså en teleprinter, numera en dator eller virtuell terminal;
- – Även: hjälpmedel för döva och hörselskadade, se TDD.
[förkortningar på T] [hårdvara] [it-historia] [tillgängligt] [unix] [ändrad 21 augusti 2017]
tjänstegränssnitt, webbtjänstgränssnitt – standardiserade system för utbyte av information och tjänster mellan webbplatser. – Man kan säga att web services innebär att webbplatser ska vara förberedda för att utbyta relevant information med andra webbplatser utan att detta har föregåtts av något slags samråd. (Jämför med SOA, som är samma princip tillämpad på datorprogram i allmänhet.) – Observera att web services inte avser tjänster för webbplatsens besökare (utom indirekt), utan sådana tjänster som it‑system tillhandahåller för att programmerare ska kunna använda dem. (Programmeraren behöver därför inte programmera tjänsten själv, hon får den fix och färdig.) – Ett exempel på vad som blir möjligt med tjänstegränssnitt är att en kund som köper en resa på en resebyrås webbplats kan be resebyråns webbplats att beställa en hyrbil från en biluthyrningsfirma. Det ska gå även om resebyrån inte har något organiserat samarbete med biluthyraren. Resebyråns webbplats förser biluthyraren med den information som behövs, och ger sedan kunden en bekräftelse. – Web services ska bygga på branschstandarder som XML, HTML och ebXML. – Termen web services lanserades av dåvarande Hewlett‑Packard† år 2000, och slog snabbt igenom, åtminstone som buzzword. I februari 2002 grundades Web services interoperability organization (länk), senare del av OASIS, nerlagd 2017, som skulle se till att web services från olika leverantörer fungerar ihop. – IDG:s artiklar om web services: länk.
[it-system] [webbtjänster] [ändrad 12 juni 2020]