skrämselprogram

(scareware, fearware) – program som, genom att varna för äkta eller påstådda faror, försöker lura användaren att köpa program som stoppar virus eller andra hot, som ofta inte ex­is­terar, eller att besöka skadliga webbsajter. – Skrämsel­program kan varna för icke existerande data­virus eller för spionprogram, och sedan rekommen­de­ra använd­a­ren att skaffa ett program som påstås ta bort det obefintliga problemet. Andra skrämselprogram är rena hyss. – Skrämselpro­gram kan spridas som datavirus eller smusslas in med andra program. När ett skrämselprogram har kommit på plats gör det att varningar visas på bildskärmen.

[bluff och båg] [skadeprogram] [ändrad 16 mars 2020]

software

mjukvara eller programvara – de program och rutiner som styr och instruerar en dator, till skill­nad från de ma­te­ri­ella delarna: hard­ware (hårdvara, maskinvara). – Läs mer om ordet software i artikeln om ordet mjukvara.

[mjukvara] [-ware] [ändrad 21 augusti 2020]

W3C

World wide web consortium – den orga­nisa­tion som fastställer stan­darder för webb­läsare och webbservrar samt för HTML, XML och andra program för webben. W3C finns på MIT, som driver det tillsammans med franska data­forsk­nings­insti­tutet INRIA (länk) och euro­pe­iska kärnforskningsinstitutet CERN i Genève. Chef för W3C är webbens skapare Tim Berners‑Lee. – Se w3.org. – W3C är inte samma som World wide web foundation.

[branschorganisationer] [förkortningar på W] [webben] [ändrad 18 december 2019]

Archival information package

ett standardformat för information som arkiveras. – Alltså sådant som ska sparas utan ändringar under i princip obegränsad tid. Innehåller dels den information som ska sparas, dels metadata som beskriver inne­hållet och gör det sökbart. Det finns också skydd mot ändringar av innehållet. Informationen ska också förbli läsbar trots tekniska förändringar. – Förkortas till AIP. Ingår i OAIS, Open archival information system.

[arkivering] [filformat] [ändrad 5 februari 2022]

smittsam

  1. – (viral, infectious) – om program­licenser: auto­matiskt gällande för alla andra program som inne­håller delar av det program som skyddas av licensen. Smitt­samma licenser används för program med öppen källkod, i synner­het för program som sprids som fri mjuk­vara. Det mest kända exemplet på smitt­sam­het är licensen GPL. – En smitt­sam licens säger att om pro­gram­met helt eller delvis används som del av ett annat program, så ska licens­vill­koren gälla även för det programmet. Samma sak gäller för program som är beroende av det licens­skyddade pro­grammet för att fungera. Alla här­ledda (derived) program måste därför också spridas med den smitt­samma licensen. – Vad som ska räknas som härledda program kan vara svårt att avgöra. Allmänt före­kom­man­de program för datakommunika­tion räknas till exempel inte. För att räknas som härlett ska pro­gram­met ha skrivits spe­ci­fikt för att fungera ihop med det smitt­samma pro­gram­met. Men om det smitt­samma pro­gram­met tvärtom har skrivits för att fungera ihop med ett program som redan finns så blir licensen givetvis inte smitt­sam.  Syftet är att pro­gram­met som helhet, men också varje del av program­met, aldrig ska kunna bli något annat än öppen källkod re­spek­tive fri mjuk­vara. – Prin­cipen om smitt­samma licenser är omstridd, eftersom den inte gör undantag för stora program­ut­veck­lings­pro­jekt i företag. Några rader kod från ett program med smitt­sam licens räcker för att licensen ska ”smitta”. Eftersom öppen källkod är fritt till­gäng­lig är det frestande för program­me­ra­re att låna. För att inte riskera att tvingas göra käll­koden till egna projekt offentlig und­viker därför många företag öppen källkod och fri mjuk­vara. En del debattörer anser därför att an­vänd­ningen av program med öppen källkod skulle öka ifall de smitt­samma licenserna mjukades upp. – Smitt­samma licens­vill­kor kan kring­gås genom att man använder så kallade shims (mellan­lägg);
  2. – om marknadsföring och annan ryktes­sprid­ning: se viral.

[fri mjukvara] [licenser] [marknadsföring] [öppen källkod] [ändrad 5 april 2018] 

viral radio

teknik där mobiltelefoner kommunicerar direkt med varandra. – Mobiltelefoner är kom­bi­ne­ra­de radiosändare och radio­mot­tag­are (sändtagare). De behöver därför tekniskt sett inte skicka samtal och meddelanden genom en bas­station. De kan i princip kom­mu­ni­cera direkt med andra mobiltele­foner inom räckhåll. Mot­svar­ande teknik kan användas med wi‑fi och andra radio­base­ra­de nät. Det är en trådlös variant av mesh. – Viral­radio har utveck­lats av forskare på MIT, läs mer i denna pdf‑fil (från 2004). – Se också ordet viral.

[experimentell teknik] [mobilt] [trådlöst] [ändrad 6 september 2019]

hemlig dataavläsning

(HDA)avläsning av allt som skrivs och visas på en dator. – Hemlig dataavläsning görs med användning av en trojansk häst, ett program som har installerats i datorn utan användarens vetskap. Den trojanska hästen kan avläsa varje knapp­tryck­ning på datorn och även uppfånga de meddelanden som tas emot på datorn. Den uppfångade informationen vidarebefordras genom datorns internetanslutning till den som har installerat den trojanska hästen. Genom att man avläser knapptryckningar kringgår man skyddsmedel som kryptering. – Användning av hemlig dataavläsning har i Sverige tidigare avvisats som polisiär spaningsmetod, men det aktualiserades på nytt i november 2015 efter massmorden i Paris. – I november 2017 lade utredaren Petra Lundh fram delbetänkandet Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet (SOU 2017:89, se denna länk). Hon föreslog att hemlig dataavläsning skulle tillåtas under fem år för att därefter utvärderas. Riksdagen beslöt 2020 att hemlig dataavläsning skulle tillåtas vid misstanke om grov brottslighet på försök 2020–2025 för att därefter utvärderas – se riksdagen.se/sv/dokument…. – Se också hemlig avlyssning av elek­tron­isk kommunika­tion, hem­lig övervak­ning av elektron­isk kommu­ni­ka­tion och Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel.

[avläsning] [it-säkerhet] [juridik] [ändrad 8 maj 2023]