IWF – en brittisk organisation som motarbetar bilder på sexuella övergrepp mot barn och annat olagligt på internet. – Organisationen tar emot anmälningar om misstänkta webbsidor, och försöker sedan övertala internetoperatörerna att ta bort sådant material. IWF har också en lista över webbsidor som organisationen anser bör spärrlistas. – IWF blev uppmärksammat i december 2008, då organisationen spärrlistade en sida i Wikipedia därför att den visade ett omstritt skivomslag med en bild på ett naket barn. – Se iwf.org.uk.
[aktivism] [it-relaterad brottslighet] [organisationer] [ändrad 30 maj 2021]
ett avvecklat amerikanskt projekt som praktiskt skulle demonstrera att version 6 (IPv6) av internetprotokollet (IP) fungerar. Det pågick 2003–2007. – Projektet drev nät baserade på IPv6 och uppmanade internetoperatörer att slussa sin IPv4‑trafik genom IPv6‑nätet. – Moonv6 drevs av amerikanska myndigheter, universitet och internetoperatörer. – Läs mer på moonv6.com (stängd). – Läs också om 6Net.
[avslutat] [internet] [ändrad 7 april 2017]
en teknik som snabbar upp dataöverföring med modem uppströms (alltså från abonnent till internetoperatör) till 48 kilobit per sekund. Ingår i standarden V.92 (se modem). Standarden V.90 klarar 56 kilobit per sekund nerströms till modemet men inte uppströms. – PCM står för pulse code modulation – pulskodsmodulering.
[datakommunikation] [ändrad 27 mars 2020]
samarbete utan betalning mellan internetoperatörer: de förmedlar trafik åt varandra utan att ta betalt för det. – Peering bygger på antagandet att det jämnar ut sig i längden, men det är också en av de grundläggande idéerna med internet. (Jämför med telefonbolagen som tar betalt av varandra för telefonsamtal mellan bolagen, se samtrafik.) – Substantivet peer betyder jämlike. – Peer‑to‑peer betecknar datornätverk där det saknas en central server och där alla anslutna enheter bidrar till att hålla trafiken igång. Peering försvenskas ibland till att pira.
[internet] [ändrad 11 december 2019]
Post office protocol, version 3 – ett protokoll för mottagning av e-post. POP3 sköter om mottagning och lagring av abonnentens e‑post på internetoperatörens server tills abonnenten hämtar posten till sin dator. Typiskt för POP3 är att meddelandena raderas från servern när abonnenten hämtar dem. I det alternativa protokollet IMAP ligger e‑posten kvar på servern tills abonnenten raderar dem. Notera att POP3 används enbart för mottagning av e‑post. När man sänder e‑post använder man SMTP. – Specifikationen för POP3, RFC 1939, finns på denna länk.
[e-post] [förkortningar på P] [rfc] [ändrad 9 januari 2019]
(colocation center) – tjänst där ett företag hyr ut utrymme till andra företags webbservrar. Varje kund äger sin egen utrustning och ansvarar för den, men internetoperatören står för lokaler och anslutning till internet samt skalskydd, strömförsörjning, ventilation och reservkraft. – Se också samlokalisering. – Jämför med webbhotell och blogghotell.
[it-system] [produkter och tjänster] [ändrad 27 november 2018]
simple mail transfer protocol – ett protokoll som ofta används för sändning av e‑post från avsändaren till internetoperatören, som sedan sänder det till den slutliga mottagaren. – SMTP används oftast i kombination med POP3 eller IMAP, som används för hämtning av e‑post. SMTP är det ursprungliga protokollet för både sändning och mottagning av e‑post, men det används numera nästan bara för sändning. Orsaken är att SMTP är dåligt på att hantera e‑post som efter nerladdning ska ligga kvar på operatörens e‑postserver, vilket användarna brukar önska. – Det finns en vidareutvecklad version av SMTP som heter ESMTP. – 2016 kom en ny version av SMTP med kryptering och höjd säkerhet, se SMTP MTA‑STS. – Den officiella beskrivningen av SMTP från internets tekniska ledningsgrupp IETF, RFC 821, finns här.
[e-post] [förkortningar på S] [rfc] [ändrad 2 januari 2020]
(URN) – uniformt resursnamn – enligt ett förslag som knappast har använts: beständig webbadress som, till skillnad från en URL, följer med oförändrad när man flyttar en webbsida. Om en webbsida flyttas till en annan domän (till exempel om en privatperson byter internetoperatör och tar med sig sina webbsidor) måste webbsidan få en ny URL, men den kan behålla sin URN. Observera att webbsidans URN inte är detsamma som webbsidans namn, så som det anges i HTML‑koden. – URN föreslogs i början av 1990‑talet som del av ett förbättrat adressystem för webben, men det tagits i bruk bara i liten omfattning. Det förekommer i ett fåtal fall som protokoll i webbadresser: i stället för med https:// börjar webbadressen alltså med urn://. Det fungerar bara om URN:en ingår i en namnrymd (namespace) som har registrerats hos IANA. – I internets tekniska dokumentation har man i stort sett mönstrat ut benämningen URN. I stället talar man om uniform resource identifier (URI), och ingår i ett adressystem som utvecklas av W3C. – Läs mer på W3C:s webbsidor (länk).
[webben] [ändrad 20 december 2018]
- – uppströmskomponent (upstream component) – komponent som finns nära början på en process i ett mjukvarusysten. Komponenten finns nära hårdvaran och långt från användaren. – Jämför med ett löpande band i tillverkningsindustrin. Uppströms finns bitar av metall och plast, nerströms närmar vi oss den färdiga produkten;
- – beteckning på dataöverföring från abonnent till internetoperatör. – Jämför med uppladdning och upplänk.
– På engelska: upstream.
[datakommunikation] [systemutveckling] [ändrad 4 september 2022]