gilla-kapning, gilla–nappning – manipulation av Gilla-knappen i Facebook. Började i juni 2010. Användarna lockas att klicka på en länk i Facebook, men när de gör det klickar de i själva verket på knappen Gilla. Det gör att länken hamnar på användarens sida i Facebook, varpå användarens vänner ser den, klickar på länken och råkar ut för samma sak. Manipulationen tycks inte ställa till någon direkt skada, förutomm att den lägger till oönskad information.
(rich text) – formaterad text, typograferad text – text som har framställts med dator, och som innehåller instruktioner om textens grafiska utförande. Rik text innehåller dolda instruktioner om sådant som typsnitt, rubriker i olika teckenstorlek, kursiv och halvfet stil. Detta till skillnad från ren text, som enbart innehåller bokstäver och andra skrivtecken. – Se också rich text format.
ett språk för beskrivning av data som ska överföras via internet. Det är ett enklare alternativ till XML. YAML är ett format för data, men det säger inget om hur dessa data ska presenteras för användaren. En förenklad version av YAML är JSON. – Namnet YAML lär först ha stått för yet anothermarkup language, men står numera officiellt för YAML ain’t markup language, en rekursiv förkortning. – Läs mer på yaml.org och i Wikipedia.
CHI paper title generator – ett datorprogram som sätter ihop skenbart vetenskapliga titlar för forskningsartiklar. – I själva verket är titlarna bara slumpmässigt kombinerade ord och uttryck från andra artiklar. CHI utvecklades 2016 av Richmond Y Wong(länk), se richmondywong.com/chigenerator. – Läs också om SCIgen, som sätter ihop hela artiklar på liknande sätt.
en svensk persondator, utvecklad för användning i skolor, tillverkad 1985—1988. – Compis utvecklades av företaget Telenova† och såldes bara till skolor, inte till privatpersoner. Den hade operativsystemet CP/M†. Compis skilde sig både från den marknadsledande PC‑standarden och från Mac, och försvann därför successivt från skolorna. – Läs mer om Compis på Runes PC‑museum.
”Ogilla” – ett förhandstippat alternativ till knappen ”Gilla” på Facebook. I oktober 2015 började Facebook i stället testa något som kallas för Reactions, fem emoji-liknande ikoner. Motsatser till ”Gilla” i Reactions är närmast ”Angry” och ”Sad”.
i sannolikhetslära: det faktum att det är lite mer än 50 procents sannolikhet att minst två personer i en grupp på 23 slumpvis utvalda personer har samma födelsedag. (Årtal räknas inte.) De flesta brukar gissa att det är mycket mer sällsynt att två i en grupp har samma födelsedag. – Notera att det gäller vilka två personer som helst i gruppen. Man måste alltså jämföra alla par av personer i gruppen, och i en grupp på 23 personer finns det 253 möjliga par att fördela på 365 eller 366 dagar. Sannolikheten för att båda i minst ett av dessa 253 par har samma födelsedag är ungefär 50,7 procent. I hundra grupper om 23 slumpvis utvalda personer finns det alltså troligen två personer med samma födelsedag i ungefär 50 av grupperna. (Det antas att alla födelsedagsdatum är lika sannolika.) – Födelsedagsparadoxen är viktig att ha i åtanke när man analyserar lösenord och kryptering. Den lär oss att det kan vara enklare än man tror att hitta dubbletten till, i synnerhet, en elektronisk signatur. – På engelska: the birthday paradox. – Se födelsedagsattack(birthday attack) och läs också om lådprincipen. – Mer i Wikipedia.
amerikansk formgivare (1954). – Susan Kare ritade ikonerna och typsnitten till den första Macintoshen, fortsatte med ikonerna till NeXT† och anställdes sedan på Microsoft, där hon formgav ikonerna till Windows, version 3. Susan Kare har formgett många av de ikoner som alla datoranvändare känner igen. Hon anställdes 2015 som designledare på Pinterest. – Susan Kares webbplats är kare.com (nere i augusti 2021).
om matematik och kryptering: låg sannolikhet för att två olika tal får samma kondensat(hash) med en given algoritm. (Se kollision.) – Kollisionsresistens har betydelse för säkerheten i elektroniska signaturer, som matematiskt sett är kondensat. Att åtminstone några tal av ett tillräckligt stort antal får samma kondensat är oundvikligt, oavsett vilken algoritm man använder. Det framgår av den så kallade lådprincipen. Det bästa man kan åstadkomma är därför en algoritm för kondensat som gör det så svårt som möjligt för en angripare att hitta kollisioner. En angripare som hittar en kollision skulle i princip kunna kopiera en elektronisk signatur och sätta den på ett annat meddelande än det äkta (se födelsedagsattack). – En algoritm som ger resultat som ligger nära den matematiskt lägsta sannolikheten för kollision kallas för kollisionsresistent. För att illustrera med lådprincipen: kondensaten (utdata) bör fördelas så jämnt som möjligt mellan ”lådorna” (matematiskt tänkbara kondensat): det bör inte finnas många tal i vissa ”lådor” samtidigt som det är tomt eller glest i andra ”lådor”. En mer matematisk beskrivning finns i Wikipedia. – Stavning: Observera att det ska vara resistens med e, inte resistans. Det första ordet betyder motståndskraft, det andra betyder elektriskt motstånd. – På engelska: collision resistance (stavning med a).
