IPv6 site renumbering – en avvecklad arbetsgrupp som arbetade med att förenkla övergången till de nya längre IP‑adresserna i IPv6. (Version 6 av internetprotokollet IP.) 6renum utsågs 2011 av internets tekniska ledningsgrupp IETF och avvecklades 2013. – Se IETF:s webbplats: länk.
[avslutat] [förkortningar på #] [ip] [ändrad 1 maj 2022]
- – se client-side scanning;
- – cascading stylesheets, kaskadmallar – flera stilmallar knutna till samma webbsida – vilket innebär att samma text och bild och annat material kan presenteras i flera olika former. Man kan till exempel ha samma webbsida med en vanlig mall, en mall för besökare med synsvårigheter och en tredje mall som passar för små bildskärmar, som på mobiltelefoner. Detta är relativt enkelt därför att mallarna är separata filer som inte ingår i webbsidans HTML‑kod. Därför kan en webbsurfare ha egna stilmallar som CSS-anpassade webbsidor kan följa. Om webbläsaren klarar kaskadmallar kan den välja mellan mallarna enligt användarens anvisningar. – En uppvisning av CSS finns på denna webbsida: klicka på de olika alternativen under ”Choose style sheet”. Det är samma webbsida (samma text och bild, förutom dekorationsbilder) i olika skepnader. En ändring på sidan slår igenom i alla versionerna. – Webbens tekniska ledningsgrupp W3C förklarar kaskadmallar här. – Läs också i Wikipedia;
- – content scramble system eller content scrambling system – kopieringsskydd som används på DVD‑skivor med upphovsrättsligt skyddat material, främst långfilmer. Det infördes 1996 och var lätt att knäcka redan 1999. Det används fortfarande, men har till stor del ersatts av andra kopieringsskydd. – För att en CSS‑krypterad inspelning ska kunna dekrypteras krävs att samma krypteringsnyckel finns både på spelaren och på skivan. Det finns ungefär 400 nycklar i systemet. Varje tillverkare av DVD-spelare tilldelas en sådan nyckel, men varje DVD-skiva innehåller alla nycklar. Först efter att skivan och spelaren har utväxlat nycklar kan materialet dekrypteras och spelas upp. Om en tillverkare av spelare missköter sig har utgivaren av det skyddade materialet, alltså filmbolaget, möjlighet att utesluta den tillverkarens nyckel från kommande skivor. (Men det finns alltså inget sätt att blockera material som redan är utgivet.) – Se dcdcca.org. – CSS kan bland annat kringgås med programmet DECSS;
- – oftare: XSS – förkortning för cross‑site scripting, se webbkodinjektion;
- – se chirp spread spectrum.
[attacker] [förkortningar på C] [ios med flera] [trådlöst] [upphovsrätt] [webbpublicering] [övervakning] [ändrad 26 oktober 2021]
(WOFF) – ett filformat för hantering av valfria typsnitt för användning på webbsidor. WOFF ger webbdesigner möjlighet att använda i princip vilket typsnitt som helst på en webbsida. Det har utvecklats sedan 2009. Version 1 av WOFF fastställdes 2012 av webbens styrande organ W3C, version 2 spikades 2018. – Läs mer här.
[filformat] [typografi] [webbpublicering] [ändrad 5 februari 2019]
- – Open systems interconnection – OSI‑standarden – en detaljerad standard för datornätverk, avsedd att möjliggöra kommunikation mellan nätverk från olika leverantörer. – OSI‑standarden, som först fastställdes 1980, är sedan länge överspelad – den har ersatts främst av TCP/IP – men den modell för uppdelning av funktionerna i ett nätverk som infördes med OSI har blivit en defactostandard för beskrivning av datornät – se OSI‑modellen;
- – se Open source initiative.
[förkortningar på O] [nätverk] [organisationer] [osi] [standarder] [öppen källkod] [ändrad 2 november 2021]
(digital powerline, DPL) – överföring av data mellan användare och internetoperatör genom det vanliga elnätet. Kan ske med flera megabit per sekund. Dataflödet går i samma ledning som den vanliga strömmen. Den digitala signalen omvandlas till en analog signal med en teknik som påminner om vanliga modem och läggs som en svag vågrörelse (modulering) ovanpå den vanliga växelströmmen på 50 hertz. Ett elnätsmodem hos abonnenten läser av datatrafiken och omvandlar den till en digital signal igen, samt omvandlar utgående trafik på omvänt sätt. – Det finns två sätt att förmedla bredband via elnätet:
- – elnätet mellan transformatorstationen och fastigheten används som accessnät i stället för telenätet eller kabeltv-nätet. Transformatorstationen är ansluten till internet på vanligt sätt (genom optisk kabel). Detta har det experimenterats med, men det är mycket ovanligt;
- – elledningarna inne i huset används som lokalt nätverk, se nätverk genom eluttag och homeplug. Detta är rätt vanligt. – Ett problem med bredband genom elnätet är att elledningarna med datatrafik fungerar som radioantenner och kan störa radiomottagningen i närheten. – Bredband genom elnätet kallas på engelska också för broadband over power line, BPL, power line communication och power line connection, PLC.
[elektrisk ström] [nätverk] [ändrad 18 augusti 2013]
metropolitan area network – nätverk med större utsträckning än ett lokalt nätverk eller företagsnät, ofta: flera lokala nät som är är sammankopplade genom ett stamnät. Ibland ett nätverk som drivs av en stad, ofta som monopol, för företag och medborgare. – Om nätet omfattar ett företagsområde eller ett universitetsområde kallas det ibland för ett campusnät.
[nätverk] [ändrad 10 september 2020]
wireless local area network, förkortat WLAN – lokalt nätverk där de anslutna datorerna (eller andra digitala apparater) ansluts med radioteknik i stället för med sladdar. Oftast (men inte alltid) avses nätverk baserade på 802.11‑standarden (mer känd som wi‑fi). – Trådlösa nätverk används för anslutning av persondatorer till internet, men också för lokal dataöverföring direkt mellan de anslutna datorerna. – Läs också om WWAN (wireless wide area network).
[trådlöst] [ändrad 26 april 2020]
- – ”stoftkorn” – mycket liten sensor med inbyggd datakommunikation. – Motes används i trådlösa sensornätverk. Motes kommunicerar med varandra och vidarebefordrar varandras meddelanden så att de når en uppsamlingspunkt, en dator. – Benämningen mote kommer från projektet Smart dust;
- – se Michigan Micro Mote.
[datorer] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 9 november 2017]
smart dust – annat ord för trådlösa sensornätverk. De enskilda sensorerna kallas för motes, dammkorn. – Benämningen smart dust kommer från ett forskningsprojekt på Berkeley, avslutat 2001 (länk, även bevarad på Internet Archive, länk), som bland annat utvecklade ett speciellt operativsystem, TinyOS för trådlösa sensornätverk. Resultaten från projektet har kommersialiserats av företaget Dust Inc, senare Dust Networks, numera del av Linear (länk).
[forskning] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 7 maj 2017]