Kategori: nätverk

PlanetLab

ett avvecklat forskningsprojekt som kopplade samman datorer från hela världen i en gemensam platt­form för experiment och undersökningar. Det inleddes 2002 och lades ner i mars 2020. – PlanetLab var ett så kallat överlägg på internet: det använde inter­net för dataöverföring, men det dolde det för användarna. Deltagarnas pro­gram exekverades på datorer i flera olika världsdelar, men det skedde skarvlöst. – Privatpersoner kunde inte ansluta sig till Planet­Lab: det var bara öppet för insti­tu­tioner. Det användes för att testa nätverksbaserad teknik och distribuerade system och för mätningar. Bland annat var Googles Measure­ment lab baserat på PlanetLab. – Varje deltagande projekt hade tillgång till en slice (skiva) av PlanetLab. En slice hade tillgång till datorkapacitet på ett antal servrar som var anslutna till PlanetLab. Vilka servrar det var bestämdes genom överenskommelser mellan projektet och värdarna. (Det var alltså inte alls likt molnet.) Den del av en slice som fanns på en bestämd server kallades för sliver (flisa, flaga). Varje sliver hade tillgång till en på för­hand be­stämd kapacitet hos värden. – Användarna hanterade sin slice av PlanetLab genom ett Unix‑gränssnitt, närmare bestämt Linux. – Se planetlab.cs.princeton…. – Jämför med resilient over­lay networks och Evergrow† (av­vecklat).

[avslutat] [forskning] [internet] [ändrad 10 december 2020]

router

nätverksenhet som hittar en rutt för meddelanden (egentligen delar av meddelanden, paket) från sändare till mottagare på internet eller i ett lokalt nätverk. – Ett paket passerar oftast flera routrar innan det kommer fram. Routerns uppgift är att läsa adress­informationen på varje inkommande paket, fastställa ett vägval till slutdestinationen samt att skicka iväg paketet till nästa router på vägen. (En router arbetar i nätverkslagret i OSI‑modellen – jämför med en switch.) Routern har tillgång till dirigeringstabeller (routingtabeller) med vägval till mottagare, och ofta också information om nätverkets tillstånd (tillfälliga problem). – En statisk router har bara en routingtabell för ett begränsat antal förinställda mottagare, men en dynamisk router kan fråga andra nätverk var en viss mot­tag­are finns (se DNS). – En router kan också anpassa datakommunikationen till olika protokoll, en funktion som ibland sköts separat av en brygga (bridge). Kombinationen av brygga och router kallas ibland för brouter. En router som ansluter ett lokalt nät till internet kallas för edge router (gränsrouter). Om routern sköter trafiken inuti ett lokalt nät är det en core router (kärnrouter). – Böjning: en router, flera routrar. – Uttal: Router uttalas ”rauter” på amerikansk engelska. På brittisk engelska säger man ”rauter” eller ”rooter”. – Det finns ingen svensk term för router.

[nätverk] [ändrad 30 juni 2018]

Bonjour

en teknik för automatisk (självkonfigurerande) sammankoppling av datorer och tillbehör – ett så kallat spontant nätverk. Utvecklat av Apple, först under namnet Rendezvous, lanserat 2002 och avsett för alla slags operativsystem och hårdvara. – Varje dator eller annan utrustning med Bonjour börjar kommunicera så snart den fysiska anslutningen (kabel eller trådlöst) till nätet fungerar. Den kan då upptäcka andra enheter att kommunicera med. Varje enhet presenterar sig för de andra och talar om vilka tjänster den tillhandahåller. Det kan vara utskrifter, fax, anslutning till internet eller fjärrstyrning av hemelektronik. – Bonjour är skrivet i öppen källkod och bygger på internetprotokollet IP. Läs mer på Apples webbsidor. – Jämför med Universal plug and play (UPnP).

[konfigurering] [nätverk] [ändrad 4 september 2019]

regionalt nätverk

(regional area network, för­kortat RAN) – datornätverk eller mobilnät som omfattar ett större område, ofta landsbygd. Talar man i stället om storstäder används på engelska be­näm­ningen metro­politan area network, för­kortat MAN, på svenska stads­nät. Den vanligaste typen av regionalt nätverk är mobilnätverk, på engelska wire­less regional area net­works, ibland förkortat WRAN.

[nätverk] [ändrad 1 september 2020]

Spotify

en tjänst som spelar upp musik gratis och lagligt över internet. Räknas sedan 2015 som världens största tjänst för musik över internet. – Användarna måste ha ett konto, som är gratis, och kommer åt tjänsten genom ett webbaserat program som laddas ner från internet. Musiken spelas upp strömmande, och det är inte meningen att användarna ska kunna lagra musiken på sina egna datorer. Det hela finansieras av annonser och betalda abonnemang. Om man skaffar ett betalt abonnemang slipper man annonser. – Spotify drivs av ett svenskt företag med samma namn, grundat 2006. Spotify har avtal med musikförlag om all musik som är tillgänglig på tjänsten. – Läs också om Rdio† och Wimp, numera Tidal. – Se spotify.com. – Läs också om Youtubify. 

[kultur och underhållning på webben] [musik] [ändrad 29 september 2019]

wimp

  1. – WIMP – windows, icon, mouse, pointer – se FIMP. (Det engelska ordet wimp betyder annars fegis, lipsill);
  2. – Wimp, numera Tidal – en från början norsk internettjänst för uppspelning av musik, grundad 2010. Tjänsten är laglig och liknar Spotify. Först fanns bara betalda abonne­mang, men i slutet av 2012 infördes gratisabonnemang. Amerikanska Tidal köpte Wimp 2015. – Se tidal.com (brukar fungera, trots eventuell överstrykning).

[förkortningar på W] [grafiskt användargränssnitt] [musik] [webbtjänster] [ändrad 7 mars 2023]