(CGI) – en funktion som förser webbsidor med information som hämtas från andra program när sidan ska visas. – Webbsidor som använder CGI är alltså inte färdigskrivna (statiska), utan varje gång som en besökare hämtar en sådan sida anropar sidan ett separat program (eller flera) som hämtar information från källor som har definierats tidigare. Det innehåll som visas för besökare kan därför förändras från minut till minut. – Det program som hämtar informationen och formaterar den för publicering kallas för CGI‑skript. CGI‑skriptet översätter informationen till HTML eller XML, så att den ska kunna överföras genom webben. Ett CGI‑skript (se skript) kan också hämta data med ledning av den information som besökaren lämnar. – CGI‑program kan vara skrivna i olika programspråk eller skriptspråk, men de följer bestämda regler. – Det fungerar på andra hållet också: ett CGI‑skript kan ta emot data som en besökare har lämnat på en webbsida, konvertera dem till lämpligt format och lagra dem i en databas eller använda dem som indata i ett program.
– ett kanadensiskt konsultföretag med huvudkontor i Quebec, grundat 1976. – CGI köpte i maj 2012 brittiska Logica, som i sin tur 2006 hade köpt svenska WM‑data†. Logica hette LogicaCMG2002—2008 efter att ha gått samman med ett annat brittiskt företag, CMG, sedan bara Logica. Men numera används bara namnet CGI. – Se cgi.com;
(data link layer, på svenska också datalänkskiktet) – i nätverk: de funktioner som styr flödet av data i ett nätverk från nod till nod. – Datalänklagret förhindrar att två meddelanden sänds samtidigt på samma kanal, och det kan också ha funktioner som rättar fel i överföringen. Det sköter de enskilda stegen i ett meddelandes väg genom ett nätverk, men det planerar inte meddelandets hela väg från avsändare till mottagare. (Jämför med en trafikpolis som håller ordning på trafiken i en gatukorsning utan att veta vad som är bilisternas slutdestination.) – Datalänklagret är den näst lägsta nivån (lager två) i OSI‑modellen, som är ett sätt att dela upp funktionerna i ett nätverk från de mest grundläggande till de mer övergripande. Datalänklagret tar emot instruktioner från nätverkslagret och styr det lägsta lagret i OSI‑modellen, det fysiska lagret. – Se också datalänk.
point-to-point protocol (PPP) over ethernet – ett protokoll som hanterar en dators anslutning till internet över en bredbandsförbindelse. – Föregångaren PPP var utvecklad för uppringda förbindelser, alltså med modem över telefontråd. Med andra ord en kretskopplad anslutning där man disponerar linjen hela tiden tills kommunikationen avslutas. När man kommunicerar över bredband används i stället paketförmedlande teknik där meddelandena delas upp i småbitar som överförs oberoende av varandra. Detta innebär andra förutsättningar, bland annat för säkerhet, vilket ställer nya krav på protokollet. PPPoE är utvecklat för att vara likvärdigt med PPP.
(Indie UI) – en nerlagd arbetsgrupp som utvecklade en standard för att skilja mellan vad användaren vill ska hända på en webbsida och hur användaren uttrycker detta. – Vanliga interaktioner är att skrolla, bläddra och zooma. Detta kan göras på många sätt: med mus, med styrplatta, med knapptryckningar, med pekskärm eller med gester. Arbetsgruppens mål var att den som utvecklade en webbsida inte skulle behöva tänka på hur användaren interagerade med sidan. Detta kallas för generisk interaktion. Independent user interface working group tillsattes 2012 av World wide web consortium, W3C, men lades ner 2016. – Se we.org/WAI/IndieUI (inaktuell).
eXtensible markup language – ett språksystem för kodning av innehållet på webbsidor. Mer exakt är XML en standard som gör det möjligt att skapa språk för olika ändamål. – En webbsida som är kodad i XML innehåller maskinläsbara beskrivningar av den information som finns på sidan. Informationen är därför inte bara en textmassa, utan den kan bearbetas på olika sätt av ett program. Samtidigt kan XML‑koden utformas så att den kan läsas som vanlig text av människor. – XML, som kom 1998, är ett nyare alternativ till HTML. HTML, som är det ursprungliga språket för webbsidor, beskriver bara hur sidan ska se ut rent grafiskt, men i XML kan man tala om att ”detta är ett recept”, ”detta är ett telefonnummer”, ”detta är en beskrivning av ett användargränssnitt”. XML skiljer sig från HTML på två sätt:
– det är, trots namnet, inget språk, utan en uppsättning regler för hur man utformar språk. Alla som vill kan göra en egen form av XML som fungerar i alla XML‑anpassade webbläsare;
– med XML kan man detaljerat beskriva (tagga) webbsidans innehåll, inte bara (som med HTML) hur den ska se ut.
– Man kan alltså med taggar ange att ”detta är ett efternamn”, ”detta är en kemisk formel”, ”detta är ett pris”, förutsatt att man använder en form av XML som passar. Det innebär att ett datorprogram som läser ett XML‑dokument kan söka efter vissa slag av information och spara den i en databas eller bearbeta den. Att möjliggöra automatiskt utbyte av information och tjänster mellan datorer är ett av målen med XML. – Det finns många tillämpningar av XML för olika ändamål, till exempel MathML för matematik, NewsML för nyheter och PPML för beställtryck. XML är en förenklad version av SGML. XML ska inte förväxlas med XHTML. – Läs mer på W3C:s webbsidor. – En knapp med texten XML på en webbsida hänvisar ofta till ett RSS-flöde.
– Digitalt anpassat informationssystem, DAISY – en internationell standard för digitala talböcker. (Alltså inlästa böcker avsedda för blinda och synskadade.) – DAISY efterliknar de möjligheter som finns i tryckta böcker. Det finns alltså innehållsförteckningar, sidnummer, möjlighet till sökning och man kan lämna bokmärken. – DAISY utvecklades av svenska Talboks- och punktskriftsbiblioteket, numera Myndigheten för tillgängliga media(länk) med början 1988, och har blivit en internationell standard som förvaltas av The DAISY Consortium, se daisy.org. Artikel om DAISY:s historia, se här;
– to sing Daisy – att avsluta något för gott, att stänga av en dator för sista gången. Uttrycket anspelar på en scen i filmen 2001: ett rymdäventyr (se IMDb: länk) där datorn HAL sjunger sången ”Daisy” (på svenska ”Isabella”, även känd som ”På en bicykel gjord för två”) medan den successivt stängs av. – Se detta klipp på Youtube: länk;
det att två personer skickar e-post eller SMS med svar fram och tillbaka utan att egentligen tillföra något. (Tack! – Det var inget, hoppas det fungerar – Det gör det säkert, tusen tack – Lycka till – Vi hörs… ) – På engelska: mail tennis eller tennis email. Avstyrs på engelska med NRN.
anordning som kopplar ihop två lokala nätverk av samma typ. – En brygga delar upp meddelanden i det lokala nätet i två slag: de som är adresserade till mottagare i samma nät och de som är adresserade till mottagare i det andra nätet. Den första sorten går direkt till mottagaren, den andra sorten skickas vidare till det andra nätet. Eftersom de två nätverken är av samma typ behövs ingen omkodning eller annan bearbetning av meddelandena som överförs. En brygga är därför en relativt ointelligent enhet som läser adresser, sorterar och skickar vidare. Den arbetar på det så kallade datalänklagret i OSI‑modellen. – På engelska: bridge. – Läs också om bryggning(bridging). – Jämför med router och gateway.
