CSS

  1. – se client-side scanning;
  2. – cascading stylesheets, kaskadmallar – flera stilmallar knutna till samma webbsida – vilket innebär att samma text och bild och annat material kan presenteras i flera olika former. Man kan till exempel ha samma webbsida med en vanlig mall, en mall för besökare med syn­svårig­heter och en tredje mall som passar för små bildskärmar, som på mobiltelefoner. Detta är relativt enkelt därför att mallarna är separata filer som inte ingår i webbsidans HTML‑kod. Därför kan en webbsurfare ha egna stilmallar som CSS-anpassade webbsidor kan följa. Om webb­läsaren klarar kaskadmallar kan den välja mellan mallarna enligt användarens anvisningar. – En uppvisning av CSS finns på denna webbsida: klicka på de olika alternativen under ”Choose style sheet”. Det är samma webbsida (samma text och bild, förutom dekorationsbilder) i olika skepnader. En ändring på sidan slår igenom i alla versionerna. – Webbens tekniska ledningsgrupp W3C förklarar kaskadmallar här. – Läs också i Wikipedia;
  3. – content scramble system eller content scrambling systemkopieringsskydd som används på DVD‑skivor med upphovsrättsligt skyddat material, främst långfilmer. Det infördes 1996 och var lätt att knäcka redan 1999. Det används fortfarande, men har till stor del ersatts av andra kopieringsskydd. – För att en CSS‑krypterad inspelning ska kunna dekrypteras krävs att samma krypteringsnyckel finns både på spelaren och på skivan. Det finns ungefär 400 nycklar i systemet. Varje tillverkare av DVD-spelare tilldelas en sådan nyckel, men varje DVD-skiva innehåller alla nycklar. Först efter att skivan och spelaren har utväxlat nycklar kan materialet dekrypteras och spelas upp. Om en tillverkare av spelare missköter sig har utgivaren av det skyddade materialet, alltså filmbolaget, möjlighet att utesluta den tillverkarens nyckel från kommande skivor. (Men det finns alltså inget sätt att blockera material som redan är utgivet.) – Se dcdcca.org. – CSS kan bland annat kringgås med programmet DECSS;
  4. – oftare: XSS – förkortning för cross‑site scripting, se webbkodinjektion;
  5. – se chirp spread spectrum.

[attacker] [förkortningar på C] [ios med flera] [trådlöst] [upphovsrätt] [webbpublicering] [övervakning] [ändrad 26 oktober 2021]

OSI

  1. – Open systems interconnection – OSI‑standarden – en detaljerad standard för datornätverk, avsedd att möjlig­göra kommu­nika­tion mellan nätverk från olika leve­ran­törer. – OSI‑stan­darden, som först fastställdes 1980, är sedan länge överspelad – den har ersatts främst av TCP/IP – men den modell för uppdelning av funktionerna i ett nätverk som infördes med OSI har blivit en defactostandard för beskrivning av datornät – se OSI‑modellen;
  2. – se Open source initiative.

[förkortningar på O] [nätverk] [organisationer] [osi] [standarder] [öppen källkod] [ändrad 2 november 2021]

bredband genom elnätet

(digital powerline, DPL) – överföring av data mellan användare och internet­­opera­tör genom det vanliga elnätet. Kan ske med flera megabit per sekund. Dataflödet går i samma ledning som den vanliga strömmen. Den digitala signalen omvandlas till en analog signal med en teknik som påminner om vanliga modem och läggs som en svag våg­rörelse (modulering) ovanpå den vanliga växelströmmen på 50 hertz. Ett elnätsmodem hos abonnenten läser av data­trafiken och omvandlar den till en digital signal igen, samt om­vandlar ut­gå­ende trafik på omvänt sätt. – Det finns två sätt att för­medla bred­band via elnätet:

  1. – elnätet mellan trans­formator­stationen och fastig­heten används som access­nät i stället för tele­nätet eller kabeltv-nätet. Transformatorstationen är ansluten till internet på vanligt sätt (genom optisk kabel). Detta har det experimenterats med, men det är mycket ovanligt;
  2. – elledningarna inne i huset används som lokalt nät­verk, se nätverk genom eluttag och home­plug. Detta är rätt vanligt. – Ett problem med bred­band genom elnätet är att el­ledningarna med data­trafik fungerar som radioantenner och kan störa radio­mot­tagningen i närheten. – Bred­band genom elnätet kallas på engelska också för broad­band over power line, BPL, power line communi­cation och power line connection, PLC.

[elektrisk ström] [nätverk] [ändrad 18 augusti 2013]

802.11n

en standard för trådlöst nätverk (wi-fi) som kom efter 802.11g och som i praktiken ger en kapacitet på högst 150 megabit per sekund. Det är lika snabbt som med en ethernet-kabel. Standarden blev officiell i slutet av 2009, men produkter baserade på den preliminära standarden (draft 802.11n) hade då funnits att köpa sedan 2007. 802.11n använder MIMO och andra förbättringar jämfört med 802.11g, vilket i teorin kan ge en bandbredd på 600 megabit per sekund. – Se IEEE:s webb­sidor (länk). – Sedan oktober 2018 kallas denna standard för Wi‑Fi 4 (se denna länk).

[standarder] [wi-fi] [ändrad 16 februari 2019]

accesspunkt

(access point, på svenska också åtkomstpunkt eller anslutningspunkt) – anslut­ning till inter­net eller telenätet; server som ansluter enstaka datorer till ett lokalt nätverk (eller till internet genom ett lokalt nätverk), wi‑fi‑basstation med samma funk­tion; bas­station för mobil­tele­foni (ansluter tele­fon­erna till det globala tele­nätet). När det gäller trådlösa datornät kan access point över­sättas med bas­station.

[datakommunikation] [ändrad 5 mars 2018]

trådlöst nätverk

wireless local area network, förkortat WLANlokalt nätverk där de anslutna datorerna (eller andra digitala apparater) an­sluts med radio­teknik i stället för med sladdar. Oftast (men inte alltid) avses nätverk baserade på 802.11‑standarden (mer känd som wi‑fi). – Tråd­lösa nätverk används för anslutning av persondatorer till internet, men också för lokal dataöverföring direkt mellan de anslutna datorerna. – Läs också om WWAN (wireless wide area network).

[trådlöst] [ändrad 26 april 2020]

stadsnät

metropolitan area network – nätverk med större utsträckning än ett lokalt nätverk eller före­tags­nät, ofta: flera lokala nät som är är samman­kopp­lade genom ett stamnät. Ibland ett nätverk som drivs av en stad, ofta som monopol, för företag och medborgare. – Om nätet omfattar ett företagsområde eller ett universitetsområde kallas det ibland för ett campus­nät.

[nätverk] [ändrad 10 september 2020]