Charles Babbages† och Ada Lovelaces† ord för vad som nu kallas för datorprogram. Datorpionjären Konrad Zuse† förtyskade det till Plankalkül.
[it-historia] [programmering] [ändrad 13 maj 2020]
Ord och uttryck i it-branschen
Charles Babbages† och Ada Lovelaces† ord för vad som nu kallas för datorprogram. Datorpionjären Konrad Zuse† förtyskade det till Plankalkül.
[it-historia] [programmering] [ändrad 13 maj 2020]
Johann Helfrich Müller – (1746—1830) – en tysk byggingenjör som 1784 i en skrift beskrev en differensmaskin. Müller föreslog också att maskinen skulle kunna räkna ut och trycka matematiska tabeller direkt. Maskinen blev aldrig gjord, men Müller konstruerade och byggde däremot flera väl fungerande avancerade räknemaskiner. Müllers skrift kan ha inspirerat Charles Babbage†. – Se denna uppsats på tyska av Christine Krause (länk), boken Glory and failure: The difference engines of Johann Müller, Charles Babbage and Georg and Edvard Scheutz av Michael Lindgren (länk) och denna artikel: länk. – Denna Johann Müller ska inte förväxlas med matematikern Johannes Müller Regiomontanus (se Wikipedia).
[för- och bihistoria] [personer] [ändrad 7 maj 2019]
programföretaget bakom operativsystemen CP/M† och DR‑DOS. – Digital Research grundades 1974 av programmerarna Gary Kildall† och Dorothy McEwen†. Det hette först Intergalactic Digital Research. – Digital Research såldes 1991 till Novell†, som i sin tur 1995 sålde det till Caldera†. Företagsnamnet Digital Research används inte längre. – Det finns en webbsida som använder Digital Researchs namn (digitalresearch.biz), och som drivs av före detta anställda på företaget. – Digital Research ska inte förväxlas med Digital Equipment Corporation†, som numera ingår i Hewlett Packard Enterprise.
[företag] [it-historia] [ändrad 23 september 2020]
(1942—1994) – amerikansk programmerare som utvecklade operativsystemet CP/M† tillsammans med sin fru Dorothy McEwen† (även: Dorothy Kildall). – CP/M var runt 1980 det ledande operativsystemet för persondatorer, och det fanns ett tag som alternativ till PC‑DOS i IBM PC†. Att CP/M försvann i konkurrensen har blivit föremål för legender och konspirationsteorier – se nedan. – Kildall och McEwen grundade 1974 programföretaget Digital Research†. – Mer om Gary Kildall på Digital Research-veteranernas webbsidor.
– Legenden om flygturen: Det påstås ibland att Digital Research missade att leverera operativsystemet CP/M till IBM PC därför att Gary Kildall var ute och nöjesflög med sitt privata flygplan den dag 1980 då IBM:s representanter kom för att skriva kontrakt. IBM ska då i stället ha vänt sig till Bill Gates. ”Dagen då Gary Kildall var ute och flög” blev ett talesätt, men det är missvisande. Kildall var visserligen ute och flög, men det var för att leverera program till en kund, och han återvände samma dag, träffade IBM och skrev kontrakt. IBM skrev också kontrakt med Microsoft. – De som köpte den första versionen av IBM PC kunde välja mellan tre operativsystem: PC‑DOS, CP/M och ett tredje, USCD P-System (se detta pressmeddelande från 1981). Av olika anledningar blev PC‑DOS snart allenarådande. Digital Research ansåg att Microsofts PC‑DOS var ett plagiat av CP/M.
[it-historia] [personer] [skvaller och rykten] [ändrad 25 september 2020]
(laser printer) – en vanlig typ av skrivare för kontor och hemmabruk. – Laserskrivare överför text och bild till papper med hjälp av toner (ett slags pulver) som först fäster på en roterande trumma, sedan överförs från trumman till papperet. En rörlig laser, därav namnet laserskrivare, belyser de områden på trumman där det ska finnas text och bild. Ljuset från lasern ändrar den elektriska laddningen på de belysta delarna, vilket gör att tonern fäster. När trumman trycks mot papperet överförs tonern till papperet. En mer utförlig beskrivning finns i Wikipedia. – Laserskrivaren är en nära släkting till kopiatorn. Tekniken utvecklades på Xerox (se PARC) runt 1970. De första laserskrivarna var stora och mycket dyra. Men i mitten av 1980‑talet började Canon tillverka laserskrivare efter att ha väntat ut Xerox patent. Apple började då sälja laserskrivare, tillverkade av Canon, som tillbehör till Macintosh. Kombinationen av persondatorer, programmet Pagemaker† och laserskrivare gav upphov till desktop publishing.
[it-historia] [skrivare] [ändrad 4 maj 2017]
(1943—2005) – amerikansk programmerare och företagsledare som utvecklade operativsystemet CP/M† tillsammans med sin man Gary Kildall†. – CP/M var runt 1980 det ledande operativsystemet för persondatorer, och fanns ett tag som alternativ till PC‑DOS i IBM PC†. Att CP/M försvann i konkurrensen har blivit ett ämne för legender och konspirationsteorier. – McEwen och Kildall grundade 1974 programföretaget Digital Research†. Dorothy McEwen är också känd som Dorothy Kildall. – Mer om Dorothy McEwen på Digital Researchs webbsidor (länk).
[dorothy mcewen] [it-historia] [operativsystem] [ändrad 5 juni 2021]
[aldrig realiserat] [jargong] [operativsystem] [spam] [ändrad 22 april 2020]
automatisk databehandling, ibland: administrativ databehandling. En numera omodern term för it. Benämningen började användas på 1950‑talet och kom ur bruk runt 1990. Det är en försvenskning av engelska automatic data processing, ADP.
[förkortningar på A] [it-historia] [ändrad 1 november 2019]
engelsk matematiker och datorpionjär (1912—1954). – Alan Turing beskrev 1936 en teoretisk modell av ett datorprogram och en dator, det som numera kallas för en Turingmaskin. Det gjorde han i en matematisk-logisk uppsats om det så kallade stopproblemet. Artikeln har blivit en klassiker inom datorvetenskapen. (Läs också om Alonzo Church† och Church‑Turings hypotes.) – Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyskarnas kryptering. Han konstruerade där maskinen ”The Bombe”, som dechiffrerade meddelanden som hade krypterats med tyskarnas krypteringsapparat Enigma, men han var på sin höjd inspiratör till datorn Colossus†. – Efter kriget, 1946, konstruerade han datorn ACE†, och 1948 deltog han i konstruktionen av Manchester Mark I†. – 1950 beskrev han det som sedan dess kallas för Turingtestet i en artikel som blev banbrytande inom området artificiell intelligens. – I början av 1950‑talet studerade han också morfogenetik, det som nu kallas för fraktala former. Alan Turing var troligen också den första som programmerade en dator till att spela musik. Se denna artikel från British Museum med ljudfil (en bit ner på sidan). – 1952 dömdes Turing för homosexuella handlingar, och 1954 dog han i vad som då tolkades som självmord. (Att det var självmord ifrågasattes 2012 av professor Jack Copeland, se denna artikel.) – I september 2009 beklagade Storbritanniens dåvarande premiärminister Gordon Brown officiellt hur Turing hade behandlats. Han erkände att utan Turings insatser kunde andra världskrigets förlopp ha blivit mycket annorlunda. På julafton 2013 benådades Turing postumt. – Se här och här (pdf för nerladdning). – Turingpriset, A M Turing Award, är uppkallat efter Alan Turing. – Standardbiografin om Alan Turing är Alan Turing: The Enigma (1983) av Andrew Hodges (länk). David Lagercrantz har skrivit en roman om Alan Turing, Syndafall i Wilmslow (2009, se intervju i Computer Sweden). Filmen Breaking the code från 1996 handlar om Turings liv, liksom The imitation game från 2014 – se IMdB (länk). En musikal om Alan Turing visades i Edinburgh sommaren 2022 – se alanturing.biz. – Se också The Turing digital archive och Andrew Hodges webbplats Alan Turing: the enigma. – En av Turings anteckningsböcker såldes i april 2015 på auktion i New York för 1 025 000 dollar. – IDG:s artiklar om Alan Turing: länk.
[alan turing] [datorpionjärer] [datorvetenskap] [it-historia] [matematik och logik] [ändrad 6 augusti 2022]
[it-historia] [mobilt] [nerlagt] [operativsystem] [ändrat 24 maj 2017]