moln

    1. – allmänt: tjänst som tillhandahåller datalagring, programkörning och andra it-funktioner genom internet. I synnerhet sådana program och tjänster som tidigare skulle ha körts på användarens egen dator eller i ett lokalt nätverk. (Sådana program kallas på engelska för on-premises soft­ware.) – Amerikanska standardiserings­byrån NIST:s definition av molnet finns på denna pdf. – Se också Cloud OS;
    2. – stort antal sammankopplade servrar som gentemot användarna fungerar som en enhet. Användarna vet att de lagrar sina data i molnet, men de vet inte var i molnet de finns, och behöver inte veta det. Filerna kan flyttas om i molnet utan att det påverkar användarens tillgång till dem. Man kan säga att användaren bara behöver veta resurserns namn, inte dess adress. – Servrarna i ett moln kan vara spridda över ett större område, kanske i flera länder. Moln av servrar används för att sköta internetbaserade program och för att lagra stora data­mängder. Tekniken ger möjlighet att tilldela resurskrävande program den kapacitet som behövs vid varje tid­punkt. – Pion­­järer för tekniken är Google. Postorderföre­taget Amazon erbjuder kunder att köra sina applika­tioner på Amazons moln. – Cloud computing används som över­gripande term för hyrprogram, griddbaserade system, utility computing, det vill säga system där in­for­ma­tion och program tillhandahålls som tjänster över internet. – Se också cloud­ware (moln­program), computing fabric, fog computing, öppet moln och Open cloud manifesto. – Se också Microsoft Azure och EC2 samt Docker. – Ordet: Be­näm­ningen moln kommer från telekommunikation, där teknikerna i diagram ritade delar av telenätet som de inte behövde beskriva i detalj som moln. Det viktiga var att information som matas in i molnet kommer ut någon annan stans i oförändrad form;
    3. – om trådlösa nätverk: surfzon som består av ett stort antal basstationer med över­lappande täckningsområden och som täcker ett mycket stort område, till exempel en hel stad;
    4. – se punktmoln;
    5. – se taggmoln;
    6. Ett ordmoln.
      Enkelt ordmoln. Källa: PC för alla.

      – ordmoln (word cloud) –dekorativ framställning av skrivna ord: orden har olika storlekar och färg och kan vara horisontella eller vertikala, och de ligger tätt intill varandra. Ordmoln används ofta för att visa vilka ord som finns i ett dokument eller annan textsamling. Färg och teckenstorlek används för att visa hur vanliga orden är och eventuellt andra egen­skaper. Men ordmoln kan också vara enbart dekorativa. – Se också wordle.

– På engelska: cloud.

[datalagring] [molnet] [språk] [trådlöst] [ändrad 5 september 2017]

WPA

wi-fi protected access – ett säkerhetssystem för wi-fi. – WPA introducerades 2003 och ersattes redan 2004 av WPA2, 2018 av WPA3. – WPA var en förbättring av det äldre säkerhetssystemet WEP†. Till skillnad från WEP hade WPA lätt utbytbara krypteringsnycklar som kunde bytas ut centralt. – WPA utvecklades för standarden 802.11i, men bröts ut för att bli en separat teknik. – 2019 upptäcktes en sårbarhet i WPA3, Dragonbloodse denna artikel. – Se också TKIP†. – IDG:s artiklar om WPA: länk.

[förkortningar på W] [kryptering] [wi-fi] [ändrad 12 mars 2023]

SSID

service set identifier – ett id‑nummer som skiljer ett trådlöst nätverk (wi‑fi) från ett annat. Kallas också för nätverksnamn. Det är en serie på 32 tecken och den följer med varje datapaket. All utrustning som är ansluten till samma trådlösa nät har samma SSID, och nätet släpper inte in meddelanden som har fel SSID. Ett SSID är inte hemlig, utan kan uppsnappas av vem som helst som avlyssnar trafiken i ett trådlöst nät. SSID gör alltså inget för it‑säkerheten, utan är bara till för att hålla i sär olika nät.

[förkortningar på S] [wi-fi] [ändrad 7 januari 2019]

VPLS

virtual private LAN servicevirtuell privat lokalnätstjänst – teknik för att knyta samman flera lokala nätverk via internet, så att de ter sig som ett enda lokalt nätverk för användarna. Användarna loggar in på sina lokala nätverk och behöver inte bekymra sig om internetanslutningen, som sköts av VPLS. Meddelanden mellan användare på olika nätverk sänds över internet genom en så kallad tunnel. VPLS är en typ av VPN, virtuellt privat nätverk. Skillnaden är att VPLS används bara för att koppla samman lokala nätverk.

[förkortningar på V] [nätverk] [ändrad 11 juni 2021]

TKIP

temporal key integrity protocol – ett föråldrat krypteringsprotokoll för trådlösa nätverk. Ingick tidigare i standarden 802.11i. TKIP kan ses som en övergångslösning som täppte till de flesta av svagheterna i det osäkra WEP†, samtidigt som det fungerade ihop med WEP, som är fast inbyggt i många äldre wi-fi-system. Man behövde alltså inte byta ut äldre system för att använda TKIP. TKIP ”kapslade in” WEP i ett mer omfattande kryptosystem, som bytte ut krypteringsnycklarna för varje datapaket. Men efter att det hade visats att TKIP var osäkert togs det 2012 bort ur 802.11i.

[förkortningar på T] [kryptering] [nerlagt] [trådlöst] [ändrad 25 december 2017]

UMA

unlicensed mobile access – möjlighet att ringa med mobiltelefon genom trådlösa nätverk som wi‑fi och Bluetooth. – Med UMA använder mobiltelefonen trådlösa nätverk där det går, men den kopplar automatiskt över till mobilnätet när det behövs. Ordet unlicensed syftar på de oreglerade radiofrekvenserna som används av Bluetooth och wi‑fi. – UMA Technology ingår sedan 2005 i 3GPP och har döpts om till GAN, generic access network, men förkortningen UMA förekommer fortfarande.  – Se denna länk. – Läs också om IMS (IP multimedia subsystem).

[förkortningar på U] [mobilt] [trådlöst] [ändrad 7 juli 2019]