generisk toppdomän

generic top level domain, gTLD – toppdomän som inte är en landsdomän. Alltså toppdomäner som .com, .net, .org och .biz. – Generiska toppdomäner kan vara öppna, som .com, .net och .org, eller begränsade som .int för internationella organisationer och .edu för amerikanska universitet och högskolor. Det finns också sponsrade toppdomäner, till exempel .aero, som bara får användas av företag och organisationer som godkänts av en bestämd ”sponsrande” organisation. I slutet av år 2000 infördes sju nya generiska toppdomäner, nämligen .biz, .pro, .aero, .museum, .coop, .info och .name. Av dessa är .info helt öppen, och för att man ska få registrera en domän under .name krävs det bara att man är en människa, inte ett företag. De andra fem domänerna är sponsrade. – Under 00-talet infördes de generiska toppdomänerna .asia, .cat (om katalanskt språk och kultur), .jobs, .mobi, .tel och .travel. Pornografidomänen .xxx godkändes 2011 efter många om och men. – Det finns också privata toppdomäner (new gTLDs) som företag, organisationer, myndigheter och i princip även privatpersoner kan inrätta mot en hög avgift, förutsatt att de uppfyller vissa tekniska krav.

[toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]

humanoid

robot som påminner om en människa, men som inte kan förväxlas med en människa. En plåtniklas. – En humanoid har armar och ben, kan gå, ta tag i saker med händer eller klor och har ett huvud, vanligtvis med videokameror på ögonens plats. Sådana robotar kan, särskilt om de är lika stora som människor, ha praktisk betydelse eftersom de kan använda människors verktyg och annan utrustning och därför ersätta människor i riskfyllda situationer. – De robotar som förekommer i science fiction, och som kan förväxlas med riktiga människor, brukar kallas för androider eller hubotar.

[robotar] [språktips] [ändrad 7 maj 2017]

Instagram

ett socialt nätverk för publicering av bilder och korta videor. – Bilder som läggs ut på Insta­gram kan sedan spridas vidare i andra sociala medier som Facebook, Twitter, Flickr och Tumblr. Instagram lanserades i oktober 2010, och 2012 köpte Facebook tjänsten, som drivs vidare under oförändrat varumärke, numera som dotterbolag till Meta. – Se instagram.com. – Läs också om Insta­grammålet och om hur Stina Wollter (stinawollter.se) blev avstängd från Instagram därför att en man skickade penisbilder till henne: länk.

[foto] [sociala nätverk] [ändrad 27september 2022]

Münchhausen by internet

det att människor påstår sig vara svårt sjuka på sociala medier eller andra forum på internet. – Beteendet beskrevs första gången 1998 av doktor Marc Feldman (länk), se denna artikel (brukar vara tillgänglig, trots eventuell överstrykning). – Benämningen anspelar på Münchhausensyndromet, alltså det att människor låtsas vara sjuka, eller gör sig sjuka, för att få uppmärksamhet och sympati. Namnet kommer av den tyska baron von Münchhausen (1720—1797), känd för sina fantastiska lögnhistorier. Han fick mot sin vilja ge sitt namn åt huvudpersonen i en mycket spridd bok med ännu mer fantastiska lögnhistorier – se Wikipedia– Observera: Münchhausensyndromet ska inte förväxlas med Münchhausen by proxy (Münchhausen syndrome by proxy), som innebär att man påstår att någon annan är svårt sjuk, eller ser till att personen, ofta ett barn, faktiskt blir sjuk. I svensk medicinsk terminologi kallas Münchhausen by proxy för barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser, BMSI. – Se också cyberkondriker och sadfishing.

[psykologi] [ändrad 17 mars 2020]

mänskliga rättigheter på internet

FN:s resolution om mänsk­liga rättig­heter på inter­net – en FN‑resolution som fast­ställer att yttrande­frihet gäller på internet lika väl som i tal och tryckta skrifter. Re­so­lu­tionen uppmanar också stater att underlätta för medborgarna att få till­gång till inter­net. – Det fullständiga namnet på resolutionen är Resolution on the promotion, protection, and enjoyment of human rights on the internet. Resolutionen antogs den 5 juli 2012 av FN:s råd för mänskliga rättigheter på initiativ av Sverige och USA. – Resolutionen finns att läsa här. – Se också 5 juli‑stiftelsen.

[internet] [yttrandefrihet] [ändrad 4 juni 2020]

sponsrad toppdomän

(sponsored top-level domain) – om toppdomäner: toppdomän som, genom en branschorganisation, ställer särskilda krav för registrering av domäner. – Skillnaden mot begränsade (restricted) topp­domäner är att kraven ställs av fristående orga­nisa­tioner, sponsorer. Sponsrade topp­domäner är till exempel .aero för flyg­branschen, .asia för Asien, Stilla­havs­området och Australien, .coop för kooperativ, .museum och .tel. De sponsras av olika bransch­orga­nisa­tioner. – Se också sponsrad länk.

[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]

applikation

(application), på svenska också tillämpning – datorprogram för arbete, informationsinhämtning, underhållning eller spel. Alltså sådana program som motiverar att man använder dator (till skillnad från program som får datorn att fungera). I stället för applikation kan man oftast skriva program. – Applikationer ska skiljas från: 

Ordet: Engelska application är kort för application of computer technology. – Se också app och applet.

[applikationer] [mjukvara] [ändrad 20 maj 2021]