engelsk matematiker och datorpionjär (1912—1954). – Alan Turing beskrev 1936 en teoretisk modell av ett datorprogram och en dator, det som numera kallas för en Turingmaskin. Det gjorde han i en matematisk-logisk uppsats om det så kallade stopproblemet. Artikeln har blivit en klassiker inom datorvetenskapen. (Läs också om Alonzo Church† och Church‑Turings hypotes.) – Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyskarnas kryptering. Han konstruerade där maskinen ”The Bombe”, som dechiffrerade meddelanden som hade krypterats med tyskarnas krypteringsapparat Enigma, men han var på sin höjd inspiratör till datorn Colossus†. – Efter kriget, 1946, konstruerade han datorn ACE†, och 1948 deltog han i konstruktionen av Manchester Mark I†. – 1950 beskrev han det som sedan dess kallas för Turingtestet i en artikel som blev banbrytande inom området artificiell intelligens. – I början av 1950‑talet studerade han också morfogenetik, det som nu kallas för fraktala former. Alan Turing var troligen också den första som programmerade en dator till att spela musik. Se denna artikel från British Museum med ljudfil (en bit ner på sidan). – 1952 dömdes Turing för homosexuella handlingar, och 1954 dog han i vad som då tolkades som självmord. (Att det var självmord ifrågasattes 2012 av professor Jack Copeland, se denna artikel.) – I september 2009 beklagade Storbritanniens dåvarande premiärminister Gordon Brown officiellt hur Turing hade behandlats. Han erkände att utan Turings insatser kunde andra världskrigets förlopp ha blivit mycket annorlunda. På julafton 2013 benådades Turing postumt. – Se här och här (pdf för nerladdning). – Turingpriset, A M Turing Award, är uppkallat efter Alan Turing. – Standardbiografin om Alan Turing är Alan Turing: The Enigma(1983) av Andrew Hodges(länk). David Lagercrantz har skrivit en roman om Alan Turing, Syndafall i Wilmslow (2009, se intervju i Computer Sweden). Filmen Breaking the code från 1996 handlar om Turings liv, liksom The imitation game från 2014 – se IMdB(länk). En musikal om Alan Turing visades i Edinburgh sommaren 2022 – se alanturing.biz. – Se också The Turing digital archive och Andrew Hodges webbplats Alan Turing: the enigma. – En av Turings anteckningsböcker såldes i april 2015 på auktion i New York för 1 025 000 dollar. – IDG:s artiklar om Alan Turing: länk.
en avvecklad avdelning inom Novell† för utveckling av kontorsprogram, servrar och utvecklingsverktyg för Linux. – Ximian avvecklades 2011 när Attachmate köpte Novell. Ximian var nära knutet till Mono‑projektet som leddes av Ximians chef Miguel de Icaza. Ximian grundades 1999 som ett fristående företag av de Icaza och Nat Friedman som en fortsättning på Gnome. Novell köpte Ximian i augusti 2003. – Namnet Ximian anspelade på simian (aplik, apmässig); spanska mono betyder också apa.
(1952—2001) – engelsk författare och humorist, känd för Liftarens guide till galaxen(The hitchhiker’s guide to the galaxy). – Det var först, 1978, en radioserie som sändes i BBC, sedan blev det en trilogi i bokform i hela fem delar (1978—1992). Bokserien har filmats två gånger. – Douglas Adams humor tilltalar nördar, och därför har namn och uttryck som han har myntat blivit namn på datorprogram: Babel fish, Deep Thought och Trillian samt allt som innehåller talet 42 utan vettig anledning. – Se också h2g2. – Douglas Adams var mycket intresserad av datorer och var med och utvecklade flera datorspel. – Handduksdagen högtidlighålls till Douglas Adams minne.
en branschorganisation för utveckling av standardiserade inloggnings‑system utan lösenord. – FIDO Alliance vill i stället att man ska kunna logga in på alla anslutna tjänster med fingeravtryck eller annan biometrisk identifiering, PIN, USB‑minne eller med en säkerhetsnyckel. Man ska alltså inte behöva ha särskilda lösenord och användarnamn för varje tjänst (jämför med e‑legitimation). Lösningen förutsätter att man har installerat ett program från FIDO Alliance, och har registrerat sitt identifikationskännetecken. Efter det ska man kunna logga in på alla tjänster som är anslutna till FIDO Alliance på samma sätt. – FIDO har utvecklat tre identifieringssystem: se UAF och U2F samt det nyare FIDO2. – Microsoft berättade i februari 2015 att version 10 av Windows ska vara anpassad till FIDO – se också Windows Hello. – FIDO uppges stå för Fast ID online eller Fast identity online. Men det är namnet på organisationens lösningar, inte på själva organisationen. Grundades 2013. – Se fidoalliance.org.
ett system som håller reda på ändringar av programkod för Linux under utvecklingsarbetet. – Sådana system behövs för att utvecklarna ska veta vad andra utvecklare har gjort, och kunna göra följdändringar. – Git utvecklades 2005 av Linus Torvalds efter en konflikt om det system som han tidigare hade använt, BitKeeper(länk) från Bitmover. – Git finns numera också för andra Unix‑baserade operativsystem, som macOS, och för Windows. Stavas vanligtvis med litet g. – Se git-scm.com. – Se också Gitea och GitHub.
(NP complete) – NP‑fullständiga problem eller NP‑kompletta problem – en klass av matematiska problem som är tidskrävande att lösa och också tidskrävande att verifiera (att bevisa att lösningen är rätt). – NP‑fullständiga problem är den mest ohanterliga typen av matematiska problem. Det mest kända exemplet är handelsresandeproblemet. – Typiskt för NP‑fullständiga problem är:
– att det inte finns något sätt – ingen algoritm – att hitta den bästa lösningen, förutom en uttömmande sökning;
– att det inte går att bevisa att man har funnit den bästa lösningen, utom genom att jämföra alla tänkbara lösningar.
– Andra, enklare klasser av matematiska problem är P och NP. – Se också komplexitet. – Välkända NP‑fullständiga problem gäller att hitta den kortaste vägen (handelsresandeproblemet, Hamiltons problem) eller att utnyttja ett utrymme så effektivt som möjligt (kappsäcksproblemet). Metoder för att lösa NP‑fullständiga problem har praktisk tillämpning, till exempel vid kretskonstruktion, transporter och kommunikation. I praktisk tillämpning räcker det ofta med att hitta en tillräckligt bra lösning, inte nödvändigtvis den bevisat bästa. – Utom i enkla fall är det mycket tidskrävande att lösa NP‑fullständiga program. Problem av denna typ blir snabbt ohanterliga, till exempel om man ökar antalet städer i handelsresandeproblemet till några tiotal. Det är lätt att formulera NP‑fullständiga problem som det skulle ta tusentals år att lösa med dagens snabbaste datorer. – NP‑fullständiga tal är en speciell typ av tal i NP‑klassen. Ingen har hittills funnit ett sätt att lösa NP‑fullständiga problem förutom genom en uttömmande prövning av alla tänkbara lösningar. Å andra sidan har ingen heller kunnat bevisa att en sådan algoritm inte kan finnas. (Se P=NP?.) – Matematiker diskuterar ifall de NP‑fullständiga problemen är en sort för sig, eller bara en typ av NP‑problem som vi ännu inte har kommit på hur man löser. Däremot har det bevisats att om någon hittar en algoritm som löser ett NP‑fullständigt problem så kan man med samma algoritm lösa alla andra NP‑fullständiga problem.
– tecken, symbol – engelska för något som inte har något nämnvärt eget värde, men som är värdefullt eller användbart i ett givet sammanhang. Token kan, beroende på sammanhang, översättas med markör, märke, igenkänningstecken, tecken, kännetecken, informationsbärare, värdebärare, symbol, pollett, rabattkupong, presentkort:
– i säkerhetssystem: igenkänningstecken, informationsbärare, besittningsfaktor – föremål (dosa, kort), datafil eller godtyckligt vald information (lösenord) som användaren måste ha för att autentisera sig. – Se också tokenisering;
– i datornätet Token ring†: turmarkör, kölapp (som visar vems tur det är att sända);
– i programmering: token (även på svenska) – ord och tecken med bestämda funktioner i programspråk – jämför med lexem;
– i språkvetenskap: ord eller andra språkliga enheter i text som bearbetas med datorstödda metoder, se tokenisering, betydelse 2;
– rabattkupong, presentkort, pollett eller annan värdebärare som inte är pengar, och som saknar eget värde. Den har bara värde i ett bestämt sammanhang;
en tjänst för meddelanden mellan smarta mobiler. – WhatsApp finns för Android, iOS, Macintosh och Windows. När man installerar programmet på sin telefon får man en WhatsApp-adress baserad på telefonnumret. Det lagras i WhatsApps centrala databas över användare. Användarnas telefonlistor jämförs med databasen och alla kontakter som också är WhatsAppanvändare läggs i en särskild kontaktlista. WhatsApp utvecklas av ett amerikanskt företag med samma namn, grundat 2009. Det köptes av Facebook i januari 2014. – Se whatsapp.com.
– internationell måttenhet: en tiondels miljondels millimeter eller 0,1 nanometer. Kallas på engelska ofta för angstrom, men förkortas alltid Å. – Uppkallad efter den svenska vetenskapsmannen Anders Jonas Ångström (1814—1874, se Wikipedia), som var en av pionjärerna för spektroskopi (alltså konsten att dra slutsatser om materiens sammansättning genom analys av det spektrum av ljus som materien avger);
– Ångström Distribution – ett nerlagt utförande av Linux avsett för inbyggda system. Skrivs ibland Angstrom, men utvecklarna bakom systemet insisterar på att namnet ska skrivas Ångström. – Se wp‑angstrom‑distribution.org (nere sedan september 2020 – arkiverad, men så också GitHub: länk).
– ett operativsystem avsett för ospårbar datakommunikation. – Haven installeras på ett USB‑minne som man sedan startar en värddator från. Alltså som en USB‑dator. Inga filer sparas på värddatorn, så när kommunikationspasset är avslutat finns det inga spår av det på värddatorn. – Haven använder Tor för datakommunikation på internet, vilket gör både avsändare och mottagare nästan omöjliga att spåra. – Haven bygger på Ubuntu (ett utförande av Linux), och utvecklades 2011 av Anders Sundman i The Haven Project(läs mer här). – Läs också om Byzantium, Cotton Candy†, Anonym OS, live cd och Tails. – Fler sorters Ubuntu;
