(netikett, nätikett, på engelska netiquette) – god ton på internet. – Trots att internet ibland framställs som en häxbrygd av bombrecept, näthat och pornografi har det växt fram ett antal regler som de flesta följer i diskussionsforum, i chatt och i sociala nätverk:
- – man skriver inte hela meningar eller delar av meningar med stora bokstäver: det räknas som att SKRIKA;
- – inga personangrepp, hets mot folkgrupp och liknande är acceptabla;
- – man väljer sina ord med tanke på att ironi (se SARC) och dubbeltydigheter inte alltid uppfattas i skrift. Humörfigurer eller emoji kan därför användas för att markera skämt och ironi;
- – man lägger inte sina inlägg i fel diskussionsforum – oavsett hur angelägna man själv tycker att de är (se crossposting);
- – reklam var länge tabu på internet, och:
- – alla avskyr spam.
– Ordet netiquette skapades 1995 av Sally Hambridge, då anställd på Intel och medlem av internets tekniska ledningsgrupp IETF. Hennes riktlinjer för nätetikett har publicerats i IETF:s officiella dokumentation RFC som nummer 1855 – klicka här.
– Läs också om Godwins lag och om gadgetiquette.
[diskussioner] [etikett] [rfc] [ändrad 3 juli 2019]
det företag som 2002 avknoppades från Palm† för att utveckla operativsystemet Palm OS† fristående från moderbolaget. – PalmSource blev 2003 ett fristående börsnoterat företag, och köptes 2005 av det japanska företaget Access. Sedan 2007 använder Access inte namnet PalmSource, och Access marknadsförde Palm OS, numera avvecklat, som Garnet OS†.
[avknoppningar] [operativsystem] [uppköpt] [ändrad 11 januari 2020]
(touch screen computer) – dator som kan styras genom att man vidrör skärmen med en eller flera fingrar. Fingertoppen ersätter musen. (Pekdatorn kan, men behöver inte, också ha ett vanligt tangentbord eller virtuellt tangentbord.) – Ordet pekdator används främst om större stationära datorer som är tillgängliga för allmänheten för, till exempel, turistinformation. De är vanliga datorer med pekskärm. – Dåvarande Hewlett‑Packard† sålde pekdatorer för kontor redan på 1980‑talet, men utan större framgång. – Ordet peka ska tolkas som att man sätter fingret direkt på det utpekade, inte som att man pekar på långt håll. (Möjligen, beroende på teknik, kan det räcka med att man håller fingertoppen mycket nära bildskärmen.) – Surfplattor är datorer som bara består av en tunn handhållen bildskärm som fungerar som pekskärm. – Läs också om gorillaarm.
[bildskärmar] [grafiskt användargränssnitt] [pek] [styrdon] [ändrad 27 september 2020]
(product lifecycle management, PLM) – hantering av en produkt från idé till avveckling. – Mer detaljerat omfattar processen idé, produktutveckling, tillverkning, marknadsföring, användning, service och underhåll, produktförbättring och slutligen avveckling med, där det behövs, återvinning (se ITAD). Ett exempel på livscykel är att bilföretag behöver tillhandahålla reservdelar och service för en bilmodell i många år efter att tillverkningen av den modellen har upphört. Biltillverkaren behöver också ge information om hur bilen ska skrotas. – En något annorlunda form av produktlivscykelhantering handlar om hur en produkt förändras och differentieras under den tid som den tillverkas och marknadsförs. – Engelskspråkiga Wikipedia gör skillnad mellan två företeelser med samma namn, se här (tillverkning) och här (marknadsföring).
[innovation och produktion] [produkter och tjänster] [ändrad 4 december 2018]
satsning på att göra operativsystemet Android smidigare att använda. Gällde närmare bestämt version 4.1, Jelly Bean, från 2012.
[android] [ändrad 17 maj 2017]
- – (black swan) – osannolik händelse som, om den inträffar, får omfattande konsekvenser. En ”svart svan” är extremt osannolik enligt en potenslag. Men den kan inträffa och kan då få katastrofala följder – eller lyckosamma följder. – Benämningen svart svan i denna betydelse kommer från boken The black swan från 2007 av Nassim Nicholas Taleb. – Se också grå svan, drakkung, grå noshörning, independently and identically distributed, den långa svansen, Paretoprincipen, svart elefant och Zipfs lag;
- – benämning på ett logiskt felslut: eftersom man bara har sett vita svanar drar man slutsatsen att svarta svanar inte finns. (De finns, men är sällsynta – se denna länk.)
[riskbedömning] [sannolikhet] [ändrad 4 september 2022]
ett svenskt företag, känt för utvecklingen av skoldatorn Compis† på 1980‑talet. Telenova var då helägt av Televerket, nuvarande Telia. Telenova avknoppades senare och ägnade sig åt att sälja kommunikationssystem. Sedan 2009 ingår Telenova i DGC, numera Iver (iver.com).
[företag] [skoldatorer] [uppköpt] [utbildning] [ändrad 27 maj 2019]
- – en datatyp: blandning av bokstäver, siffror och eventuellt andra skrivtecken. Vanligtvis, men inte nödvändigtvis, avsett för läsning av människor. Siffror som typas som text ska inte användas i beräkningar. Man talar också om alfanumeriska värden och teckensträngar;
- – ofta i ordbehandling: ren text (bokstäver, siffror och andra tecken) utan formatering eller inslag av annan information som bilder. En ren textfil används när man vill överföra text med minsta möjliga risk för att det blir fel när den öppnas. (Filformatet betecknas ofta med txt.) Detta till skillnad från filer som skapats i ordbehandlarens eget format, till exempel i Word‑format. Sådana filer innehåller dold information som inte alltid tolkas korrekt när andra program öppnar filen;
- – allmänt: information som är avsedd att läsas av människor. I kryptering kallas text som inte är krypterad (men som ska krypteras eller är dekrypterad) för klartext;
- – to text – att texta – att skicka SMS eller annat textmeddelande.
[filformat] [meddelanden] [programmering] [språk] [ändrad 14 oktober 2019]
(VDI) – nätverk där datorerna helt och hållet körs från en gemensam server. (Eller från flera servrar.) De anslutna datorerna är tunna klienter som inte fungerar självständigt – de tar emot användarens knapptryckningar och andra åtgärder, skickar dem till servern för verkställande och tar sedan emot resultatet från servern och visar det på bildskärmen. (Se också virtuellt skrivbord.) En fördel med VDI‑modellen är att man kan använda mycket enkla och billiga datorer, till exempel äldre modeller som annars skulle vara för långsamma. En annan fördel är att uppdateringar, patchar, virusskydd och annat kan skötas centralt, och inte behöver göras på varje dator för sig. Den uppenbara nackdelen är att minsta störning kan göra systemet oanvändbart: det är helt beroende av ett fungerande nätverk med tillräcklig kapacitet. – Termen virtual desktop infrastructure infördes av företaget VMware, men har blivit en allmän fackterm.
[nätverk] [virtualisering] [ändrad 16 april 2018]
den uppbyggnad av datorer som har varit standard sedan 1940‑talet. – von Neumann‑arkitektur innebär att data och program lagras i samma minne – sammanhanget avgör vad som är vad. Arkitekturen är uppkallad efter matematikern John von Neumann†, men andra forskare var med och utvecklade principerna. De första datorerna som tillämpade von Neumann‑arkitekturen var brittiska Small-scale experimental machine† (SSEM) från 1948 och amerikanska IAS machine† från 1952, som blev mönsterbildande. – von Neumann kände till Alan Turings† idéer, men han ville göra ett datorsystem som var mindre intellektuellt krävande för programmerarna. Principerna beskrevs först i rapporten First draft on the Edvac (länk) från 1945 (se Edvac†). – John von Neumann delade in datorn i fyra huvuddelar, nämligen (med moderna termer) processor, minne, styrning och användargränssnitt. Detta var inget nytt: samma delar ingår i alla datorer, inklusive Charles Babbages† analysmaskin, som ritades hundra år tidigare (men aldrig förverkligades). Mer specifikt för von Neumann‑arkitekturen är att den:
- – har ett gemensamt minne för programinstruktioner och data. Vad som är vad avgörs av sammanhanget. Ett annat kännetecken för von Neumann‑arkitekturen är:
- – att beräkningarna sker sekventiellt. Programinstruktionerna verkställs en i taget, data och instruktioner hämtas från minnet ett i taget.
– Under 1940-talet fanns en konkurrerande arkitektur, Harvardarkitekturen, som tydligt skilde mellan instruktioner och data. Det har gjorts många försök att utveckla nya arkitekturer. Främst gäller det att komma ifrån ”von Neumann‑flaskhalsen”, den sekventiella inläsningen av data och instruktioner från minnet. Det går ju inte att läsa in instruktioner och data samtidigt, vilket gick i Harvardarkitekturen. John von Neumann insåg fördelarna med parallell databehandling, men han ansåg att det skulle bli för besvärligt att genomföra. Numera är parallellism vanligt, eftersom datorer ofta har flera processorer, eller flerkärniga processorer. Principen om gemensamt minne har också ifrågasatts, eftersom programspråk tydligt skiljer mellan data och instruktioner. – Eftersom von Neumann‑arkitekturen hanterar instruktioner och data i samma minne skulle man kunna skriva program som förändrar sin egen kod, men knappast någon utnyttjar den möjligheten.
[datorer] [it-historia] [ändrad 23 september 2021]