åtkomst, tillgång, access, behörighet – möjlighet att hämta och läsa information eller att använda utrustning i dator, program eller nätverk; rätt att komma åt viss information (eller resurser) i ett datorsystem eller nätverk – accessa – komma åt, ha tillgång, ansluta till. – Se också Datatermgruppen(länk):
– den tekniska anslutningen, se till exempel accessnät;
– den process som hittar, läser och hämtar data, till exempel i termer som accesstid;
– behörighet att komma åt resurser (nätverk, databaser, filer, servrar, webbsidor). ”Har du access till databasen?” kan antingen betyda ”Har du behörighet att använda databasen?” eller (tekniskt) ”Kommer du åt databasen?”;
– tillgång till information eller andra resurser, som i open access, se öppen tillgång;
(user experience, förkortas ibland UX) – användarens intryck, förståelse och reaktion på en produkt. Produkten kan vara ett program, ett operativsystem, en mobiltelefon eller något annat. – Uttrycket används i människa-dator‑interaktion. Användarupplevelse definieras i standarden ISO 9241–210(länk) som de förnimmelser och reaktioner som uppstår hos en person genom användning och/eller förväntad användning av en produkt, system eller tjänst. – Experten Jakob Nielsen(länk) anser att en bra användarupplevelse innebär dels att webbsidan, tjänsten eller programmet uppfyller användarens behov, dels att den gör det på ett tilltalande och lättfattligt sätt. – Jämför med kundupplevelse.
Chrome operating system – ett operativsystem från Google för persondatorer. – Chrome OS tillkännagavs 2009. 2011 kom datorer med Chrome OS, se Chromebook. Chrome OS finns inte för nerladdning, utan säljs bara till datortillverkare som förinstallerar det på sina datorer. – Chrome OS är i princip Googles webbläsare Chrome, körd direkt på en Linux‑kärna. Operativsystemet hade från början inget annat användargränssnitt än webbläsaren. Men 2012 införde Google ett grafiskt användargränssnitt, Aura, som är likt traditionella grafiska användargränssnitt, men som fortfarande är helt baserat på webbsidor. – Att utveckla program för Chrome OS innebär att utveckla program som kan köras i webbläsare. Det går inte att installera traditionella program som fungerar vid sidan av webbläsaren. (Men läs om det troligen nerlagda Project Campfire.) Program för Chrome OS kan också köras i vilken webbläsare som helst, till exempel i Firefox, vilket i sin tur innebär att de kan köras i en webbläsare på vilken dator som helst. Tanken är förstås att det ska gå märkbart snabbare om man har Chrome OS. – Chrome OS ska inte förväxlas med Android, Googles operativsystem för mobiltelefoner, surfplattor och hemelektronik. – I slutet av 2015 ryktades det att Google har kommit fram till att intresset för Chrome OS är så lågt att det bör avvecklas som separat produkt och slås ihop med Android. Det har dock inte skett (september 2020). – Mer på Googles webbsidor. – Samma operativsystem utvecklat i öppen källkod heter Chromium OS. – Läs också om operativsystemet Fuchsia och om CloudReady.
(CDE) – ett gammalt grafiskt användargränssnitt för Unix, utvecklat av The Open Group. Numera ovanligt. – CDE, som är en vidareutveckling av Motif†, togs fram på 1990‑talet för att bli ett gemensamt grafiskt användargränssnitt för all Unix efter slutet på Unixkrigen. – CDE liknar andra grafiska användargränssnitt, men har en del ovanliga finesser, som gemensamma arbetsytor (”skrivbord”) för flera användare. – Efter 1990‑talet har CDE konkurrerats ut av grafiska användargränssnitt som har utvecklats för Linux, som Gnome och KDE, men CDE finns fortfarande. CDE krävde tidigare licens, men kan numera laddas ner gratis från Sourceforge(länk).
– om Linux: komplett operativsystem baserat på Linux, färdigt för installation och användning, från en av flera leverantörer. – Olika distributioner skiljer sig åt i utförandet, men alla program skrivna för Linux ska kunna köras på alla distributioner av Linux. Observera att det finns operativsystem som innehåller kärnan till Linux, men som för övrigt skiljer sig så mycket från andra utföranden av Linux att de inte är kompatibla. Ett sådant operativsystem är Android. Man brukar därför inte räkna Android som en distribution av Linux. – En distribution består av kärnan Linux, övriga delar av operativsystemet och ofta ett grafiskt användargränssnitt och medföljande program. Detta är paketerat på ett sådant sätt att användaren lätt kan installera det hela. Kallas ofta för distro eller bara dist. – I denna ordlista används ofta uttrycket ett utförande av Linux därför att ordet distribution (se här nedanför) kan misstolkas av oinvigda;
– i företagsekonomi: förflyttning av en färdig produkt från tillverkaren till kunden (den plats där kunden tar emot produkten). Kunden kan vara en återförsäljare eller en privatperson;
– i mjukvarubranschen: spridning av den paketerade produkten. Den paketerade produkten behöver inte finnas i ett fysiskt paket, den kan lika gärna finnas på en server till kunder eller gratisanvändare. Att den är paketerad betyder att den finns i en form som kunden kan ta emot. Distribution av en mjukvara gjordes förr på diskett, cd eller dvd, men numera görs det nästan alltid från en server över internet.
förkortat EDR – ”svart låda” för bilar – anordning som används för utredning av bilolyckor. Den kan visa vad föraren gjorde sekunderna före en krasch, till exempel bilens hastighet och ifall föraren bromsade.
en gammal, numera sällan använd, funktion i Unix. – Finger tar fram kortfattad information om alla som är anslutna till ett nätverk, eller om enstaka användare. Framför allt kan det tala om vem som är innehavare av en given e‑postadress. Det används för att hämta användarnas plan file. – Finger, som i grunden är ett protokoll, har funnits sedan 1970‑talet. Det specificeras i RFC nummer 1288 (länk). – På grund av att informationen om användarna kunde missbrukas har praktiskt taget alla nätverk stängt av möjligheten att använda finger. – finger har också funnits för Windows. – Finger skrivs ofta, men inte alltid, med liten begynnelsebokstav: finger.
en 64‑bitarsPowerPC†‑processor, lanserad sommarn 2003 i ApplesMac G5. Utvecklad av IBM. – Macen med G5‑processor var den första persondatorn med 64‑bitarssystem, och marknadsfördes som världens snabbaste persondator. En version med en klockfrekvens på minst tre gigahertz utlovades till 2004, men IBM kunde inte leverera det, vilket är en av anledningarna till att Apple under 2006 gick över till Intelprocessorer i Macarna. – G5 var också en vanlig beteckning på Macar med G5-processor.
