musmil – skämtsamt för antalet timmar man har tillbringat framför datorn.
[it-liv] [ändrad 20 januari 2016]
Ord och uttryck i it-branschen
Här lägger man in ett ord i ordlistan
musmil – skämtsamt för antalet timmar man har tillbringat framför datorn.
[it-liv] [ändrad 20 januari 2016]
– se sidlåsning.
bortdragning, pekarbortdragning, bortdrag, även: musut – en form av pekaröverdragning (mouseover): när pekaren dras över en viss del av en webbsida utlöses en förändring, till exempel att en bild byts ut, men när pekaren lämnar det känsliga området upphävs förändringen.
[grafiskt användargränssnitt] [ändrad 16 oktober 2019]
filmens motsvarighet till karaoke: människor spelar roller ur kända filmer medan filmen visas bakom dem. Movieoke lär ha uppfunnits 1996 av amerikanskan Anastasia Fite (se Twitter).
[film] [kuriosa] [ljud och bild] [ändrad 11 december 2018]
ett filformat för komprimerad digital musik, utvecklad av tyska Fraunhoferinstitutet (länk), lanserat 2002. – mp3PRO komprimerar 1:20 (dubbelt så mycket som vanlig MP3), men med samma ljudkvalitet. Formatet är också framåt- och bakåtkompatibelt med MP3. – Se också AAC.
[filformat] [förkortningar på M] [musik] [ändrad 27 april 2020]
– se M-betalning.
standard för komprimering av ljud och video/tv. Ingår i en serie komprimeringsstandarder, se MPEG, och är, liksom det äldre MPEG‑2, utvecklad med tanke på radio- och tv‑sändningar. MPEG‑4 är en inexakt komprimering. – I svensk digital‑tv sänds sedan februari 2010 vissa kanaler med MPEG‑4-komprimering, vilket kan kräva att tittarna byter digitalbox. – Standarden MPEG‑4 är i praktiken identisk med H.264.
[radio och tv] [ändrad 21 februari 2018]
multi-protocol label switching – ett protokoll för snabbare dirigering av IP‑kommunikation i delar av nät. Fungerar med olika protokoll (IP, ATM och Frame relay). Delen av nätet kallas för MPLS‑domän eller MPLS‑moln. När ett paket (en adresserad del av meddelande) kommer in i MPLS‑domänen förses det med en speciell etikett som beskriver hur paketet ska dirigeras hela vägen inom domänen. Inom MPLS‑domänen behöver varje router därför bara läsa adressen till nästa router samt eventuellt ändra informationen på etiketten (label switching – etikettbyte). Utan MPLS måste varje router självständigt fastställa vart paketet ska skickas härnäst. MPLS gör att routrarna i stället mer eller mindre fungerar som switchar. – MPLS specificerades 2001 i en RFC – se RFC 3031. – En vidareutveckling av MPLS, avsedd i synnerhet för optiska nät, är GMPLS.
[förkortningar på M] [internet] [rfc] [ändrad 17 oktober 2019]