(SPF) – en teknik som motarbetar spam genom att göra det svårt att förfalska avsändaradresser i e‑post(spoofing). – SPF är ett tillägg till det vanliga e‑postprotokollet SMTP. Enkelt uttryckt innebär SPF att varje domän på en server publicerar en lista över de äkta avsändaradresser som finns på domänen. Internetoperatörers servrar kan därför lätt kolla ifall en uppgiven avsändaradress är äkta. – SPF är skrivet i öppen källkod av Eric Raymond med flera. – Läs mer på openspf.org (nere sedan mars 2019, arkiverad). SPF beskrivs också i RFC 7208: länk. – SPF stod först för Sender permitted from. – Se också Sender ID, ett förslag om att kombinera SPF med Microsofts Caller ID, samt om DKIM och DMARC.
i kryptering: ett protokoll för hur två parter som kommunicerar över nätet tillsammans skapar en hemlig krypteringsnyckel. – Med Diffie‑Hellman‑protokollet kan parterna över nätet utväxla all information som behövs för att skapa en gemensam krypteringsnyckel utan att nyckeln som helhet överförs. Om någon avläser kommunikationen får den personen eller organisationen aldrig tillräckligt med information för att räkna ut nyckeln. (I varje fall inte utan tillgång till kraftfulla datorer och orimligt mycket tid.) Protokollet kan också användas av fler än två parter. – Det utvecklades av Whitfield Diffie och Martin Hellman, och presenterades 1976. – Martin Hellman anser att protokollet bör kallas för Diffie‑Hellman‑Merkle för att hedra Ralph Merkle(länk), vars idéer protokollet bygger på. – Observera att Diffie‑Hellman inte är en krypteringsalgoritm. Den första algoritmen för asymmetrisk kryptering var RSA. – Diffie–Hellmann används bland annat för utväxling av nycklar i internettelefoni, se ZRTP.
(1940) – amerikansk datorforskare, pionjär inom programutveckling och användargränssnitt. – Alan Kay var med i den tidiga utvecklingen av internet, och lade på 1970‑talet grunden till det objektorienterade programspråket Smalltalk samt mycket av dagens grafiska användargränssnitt. Den bärbara datorn är också till stor del Alan Kays idé – se Dynabook. – Alan Kay har arbetat på Stanford, Xerox PARC, Apple och Walt Disney. 2002 anställdes han som senior fellow på HP Research (länk – arkiverad), men han och hans avdelning sades upp i juli 2005 när dåvarande Hewlett‑Packard† skar ner på forskningen. – Alan Kay har mycket gemensamt med hjälten Alan i långfilmen Tron. Det kan bero på att Bonnie MacBird(länk), som skrev manus, är Alan Kays fru. – Alan Kay har vidareutvecklat Smalltalk till Squeak för barn och till Croquet för 2000‑talets datorer. – Se också Cobalt. – Se vpri.org (nerlagd sedan 2018, sidan finns kvar).
tekniskt arv – legacy översätts också ofta med äldre i uttryck som legacy systems och legacy applications. – Ordet används främst om system som är föråldrade, till exempel minidatorer, men fortfarande är i drift, i synnerhet om de ska integreras med ny teknik. Med ”föråldrade” menas att de inte längre underhålls av leverantören eller att ingen, av någon annan anledning, längre skulle komma på tanken att skaffa de systemen. – Legacy betyder arv, arvegods.
(på koreanska: Pulgŭnbyŏl) – ett nordkoreanskt operativsystem som bygger på Linux. (Närmare bestämt: Fedora.) – Någon fri och öppen källkod är det, trots Linux‑bakgrunden, inte tal om. Enligt Florian Grunow och Niklaus Schiess från den tyska it‑säkerhetsfirman ERNW(länk) är Red Star OS konstruerat för att göra det praktiskt taget omöjligt för användarna att ändra på något eller komma åt otillåten information. – Se deras inslag på konferensen Chaos Communication Congress i Hamburg i december 2015(länk). – Red Star OS blev känt utanför Nordkorea i mars 2010 när en rysk gäststudent köpte ett exemplar, men det hade då funnits i Nordkorea i flera år. Den version som Grunow och Schiess berättar om 2015 är en vidareutveckling med ett macOS‑liknande grafiskt användargränssnitt. En beskrivning från 2010 finns på sajten rt.com (brukar fungera, trots eventuell överstrykning). – Artikel om Red Star OS i DN av Clas Svahn(länk). – En mer utförlig artikel finns i The Guardian(länk). – Se också Kwangmyong.
– throughput – tekniskt: den datamängd som faktiskt passerar genom ett nät (genomströmningen), till skillnad från den maximala kapaciteten (bandbredden). Dataflödet kan delas in i nyttolast (som i sin tur delas in i goodput och badput) och pålägg;
– data feed – data som löpande eller på begäran överförs från sändare till mottagare. Med data menas här information av en viss typ, till exempel börskurser eller råvarupriser. – Se också direkt dataflöde(direct data feed) och RSS-flöde.
(web 2.0) – utveckling av webben där innehållet på webbsidorna till stor del skapas av användarna och är tillgängligt för alla. Uttrycket webb 2.0 var vanligt på 00‑talet. Mycket av det som då räknades som webb 2.0 har sedan dess blivit allmänt. – Flera utvecklingar räknas till webb 2.0:
– användarna lagrar sina filer (text, musik, bild) på webbservrar som tillhandahålls av webbföretag, ofta gratis;
– användarna bidrar till materialet på webben. De är inte längre bara besökare på webbsidor, de lägger till, kommenterar, skriver om och sätter ihop egna applikationer på webben;
– användarna bildar grupper och utbyter tips, filer, information och värderingar med varandra. (Se sociala medier.)
– Webben blir alltså en gemensam hårddisk för användarna. Datorn blir mer och mer en apparat som vi kör webbläsaren i. Det fanns i mitten av 00‑talet en flora av nystartade företag inom webb 2.0. Sådana företag kunde då, och kan fortfarande, till skillnad från dotcombubblans företag, startas till relativt låg kostnad. – Webb 2.0 gick längre än att bara tillhandahålla program på webben (som webbaserade e‑postprogram). Ett exempel på webb 2.0 är fotoalbum på webben som Flickr. Youtube innehåller miljoner videoinslag som användare har lagt in. Kontorsprogram i webb 2.0 brukar kallas för Office 2.0, se också Office 365. – Webb 2.0 är inte en ny webb, det är resultatet av en gradvis utveckling. (Det ska inte förväxlas med tekniska vidareutvecklingar av internet som internet2.) Man talar också om ”Web 1.5”, där webbsidorna är dynamiska (de genereras av webbservern), inte statiska som i den första formen av webben, Web 1.0. – Programmeringstekniker som Ajax förknippas med webb 2.0, liksom så kallade mashups (hopkok). – Benämningen Web 2.0 myntades 2004 av Dale Dougherty(länk). Från 2004 till 2011 hölls en årlig Web 2.0-konferens. – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om det trendiga tillägget 2.0. – Som efterföljare till webb 2.0 nämns ibland webb 3.0, ett uttryck som sällan förekommer. – Läs också om web2, som är något annat.
tidigare Habbo Hotel – en virtuell värld för ungdomar. Det kan också ses som ett socialt nätverk. – Habbo har formen av ett hotell, och medlemmarna representeras av grafiska figurer, avatarer, som här kallas för habbor eller habbos. Medlemmarna kan köpa virtuella möbler och annat för att inreda sina virtuella rum, och de betalar med Habbomynt som de köper med riktiga pengar. – Habbo startades 2003 av det finländska företaget Sulake(länk). Habbo har kritiserats för att det förekommer sexuellt innehåll på sajten, trots att den är avsedd för yngre tonåringar. Nedre åldersgränsen är tolv år. – 2012 lades Habbos svenska, danska och norska kontor ner, och många anställda sades upp. Misstankar om att verksamheten skulle upphöra ledde till att Habbo under 2012 förlorade mer än hälften av sina medlemmar i Sverige. Och i april 2015 lades också de svenska, danska och norska sajterna för Habbo ner. Det innebar att användare som hade köpt virtuella möbler och annat, ibland för flera tusen kronor, blev av med allt de hade köpt. – Se habbo.com.
– maskin som hämtar, läser in och ställer tillbaka arkiverad information på band eller optisk disk. – Jukeboxar används för information som ska sparas, men som inte behöver vara ögonblickligen tillgänglig (arkiv). En jukebox kan hantera flera tusen diskar. Den innehåller en databas som talar om vilka filer som de olika diskarna innehåller. Det brukar ta fem till tio sekunder att komma åt en fil i en jukebox. – Jukeboxar har blivit mindre vanligare i takt med att vanliga hårddiskar har blivit billigare och fått mer utrymme. Men jukeboxar används fortfarande, inte minst för säkerhetskopior;
– program som hanterar stora digitala låtsamlingar kan också kallas för jukeboxar.
– Ursprunglig betydelse av jukebox är en maskin som spelar utvalda låtar från en samling grammofonskivor om man lägger in en slant. Ordet juke i juke box anspelar på juke joint, ett enklare musikställe. Det kan vara ordet jook – bråkig, högljudd, från kreolspråket gullah(se Wikipedia) som har blivit juke.
the maker movement – rörelse för personer som vill bygga och utveckla saker, gärna i samarbete med andra. I synnerhet konstruktion av elektronik, framställning av föremål med 3d-skrivare och programmering. De som deltar i rörelsen kallas för makers och deras lokaler kallas för makerspaces. Se Stockholm Makerspace(länk).
