(not OR) – inget av två eller flera; varken A eller B. – NOR är ett logiskt villkor som används i programmering: av två påståenden måste båda vara falska. (Exempel: Är du sjukskriven? Har du egen firma? Om du svarar nej på båda frågorna har du rätt till arbetslöshetsersättning – annars inte.) – NOR är negationen av (motsatsen till) det logiska villkoret OR, närmare bestämt till det som i logik heter inklusiv disjunktion. Inom programmering är NOR intressant därför att alla andra logiska villkor kan skrivas som kombinationer av NOR‑villkor. Villkoret NOR kan breddas till att gälla fler än två påståenden. Då måste alla påståendena vara falska. – Kallas på svenska också för neller. – Jämför med NAND. – NOR flash är en av huvudtyperna av flashminne. Transistorerna i en minnescell följer villkoret NOR: det räcker med att en av transistorerna tar emot en hög ingående spänning (=sant) för att hela cellen ska ge ifrån sig en låg utgående spänning (=falskt). – En sanningsvärdetabell för NOR ser ut så här:
– Inget av påståendena A och B är sant (A NOR B) :
| A |
B |
A NOR B |
| sant |
sant |
falskt |
| sant |
falskt |
falskt |
| falskt |
sant |
falskt |
| falskt |
falskt |
sant |
[förkortningar på N] [logik] [programmering] [ändrad 6 november 2021]
– logiskt villkor motsvarande eller – se inklusiv disjunktion.
[logik] [programmering]
- – Pretty good privacy – det mest spridda kryptosystemet för privat och kommersiellt bruk. Numera mer spritt i utförandet GPG, GNU privacy guard. – PGP utvecklades 1991 av amerikanen Phil Zimmermann som ett sätt att ge privata datoranvändare tillgång till kryptering. Eftersom Phil Zimmermann spred krypteringsteknik till utlandet hotades han fram till 1996 av åtal i USA för vapensmuggling. – PGP är i grunden en kombination av kända tekniker för kryptering. Det är alltså inte någon ny krypteringsalgoritm, utan ett kryptosystem: PGP använder algoritmer som redan är kända. (En utförlig teknisk beskrivning finns i Wikipedia.) – PGP använder kryptering med öppen nyckel (asymmetrisk kryptering), men bara för att utväxla engångsnycklar mellan sändare och mottagare. De nycklarna används sedan för symmetrisk kryptering av själva meddelandet. – PGP anses som mycket säkert, och närmast omöjligt att forcera. (Men en sårbarhet i vissa utföranden PGP blev känd i maj 2017, se denna artikel och efail.) – Särskiljande för PGP är bland annat att det inte använder en Public key infrastructure (PKI) för att intyga att publika krypteringsnycklar tillhör den person som de påstås tillhöra. I stället används något som kallas för Web of trust (WoT). – Problemet med den ursprungliga tanken att ge privatpersoner tillgång till lätthanterlig kryptering är att det inte räcker med att man skaffar PGP själv: den som tar emot det krypterade meddelandet måste också ha PGP. Därför har PGP inte fått särskilt stor spridning bland privatpersoner, däremot bland organisationer. – PGP är under namnet OpenPGP en öppen standard, fastställd av IETF, och får användas av alla, se RFC 4880: länk. – Vid sidan av det PGP som säljs av PGP Corporation (se nedan) finns det olika utföranden av OpenPGP. GNU Privacy Guard är sedan länge mer spritt än PGP i originalutförande. – Läs mer om PGP i Internetstiftelsens skrift Kom igång med PGP! (länk). – Namnet: Pretty good privacy anspelar på den fiktiva lanthandeln ”Ralphs pretty good grocery store” i det sedan 2017 nerlagda amerikanska radioprogrammet A prairie home companion;
- – PGP Corporation – det företag som 2002—2010 utvecklade och marknadsförde PGP som kommersiell produkt. Köptes 2010 av
Symantec (numera del av Broadcom) som integrerade PGP Corporation i företaget. – Se Broadcoms webbsidor. – Network Associates var ägare till PGP Corporation 1997—2002;
- – läs också om Pretty good phone privacy – PGPP.
[företag] [förkortningar på P] [kryptering] [rfc] [ändrad 3 mars 2020]
eller sanningsvärdestabell, på engelska truth table – tabell som åskådliggör vad som krävs för att ett logiskt uttryck ska anses som sant eller falskt. Sant och falskt kallas för sanningsvärden. – En sanningsvärdetabell för en logisk konjunktion (OCH) ser ut så här:
– Båda påståendena A och B är sanna, alltså A och B (A∧B):
| A |
B |
A ∧ B |
| sant |
sant |
sant |
| sant |
falskt |
falskt |
| falskt |
sant |
falskt |
| falskt |
falskt |
falskt |
– Tabellen åskådliggör att, till exempel, ett påstående som ”Sverige är en monarki och Norge är en monarki” är sant bara om det är sant att Sverige är en monarki och sant att Norge är en monarki. Om något (eller båda) av påståendena skulle vara falskt är det sammansatta påståendet också falskt. – En sanningsvärdetabell kan sammanfattas genom att man tar värdena i spalten längst till höger, uppifrån och ner, och markerar sant med 1 och falskt med 0. För tabellen här ovanför, konjunktion, blir det alltså 1000, och om man ser 1ooo som binär notation motsvarar det 8.
[logik] [ändrad 8 juni 2017]
- – en smart mobil som säljs i USA av operatören T‑Mobile. Den hade ursprungligen en speciell form med en svängbar bildskärm som täckte ett litet tangentbord när det inte används. Numera är bildskärmen ett lock över tangentbordet. Sidekick använde från början ett operativsystem från företaget Danger†, som senare köptes upp av Microsoft och avvecklades. 2016 säljs en modell med Android. – Se t‑mobile.com/brand/sidekick. – Sidekick marknadsfördes först som hiptops (”höftdatorer”) i analogi med laptop;
- – ett av de första programmen för personlig informationshantering, släppt 1983 av företaget Borland för MS‑DOS. – Sidekick lästes in i arbetsminnet och kunde ligga kvar där under hela passet, även om användaren arbetade med andra program, och det aktiverades med en knapptryckning. (Normalt på den tidens persondatorer kunde man annars bara köra ett program åt gången.) Sidekick hade en kalender, en adressbok, en enkel ordbehandlare, en räkneapparat, en nummerslagare och en ASCII-tabell. Programmet vidareutvecklades i olika former fram till 1999. – Rättigheten att använda varumärket Sidekick köptes sedan av Motorola, som sedan hyrde ut namnet till Danger† för en speciell typ av mobiltelefon (se ovan). – Se också Sidekick Museum (länk).
– En sidekick är en så kallad vapendragare – drabant, ständig följeslagare. I underhållning är det en bisittare – en närvarande men underordnad kompanjon till programmets huvudperson.
[it-historia] [mobilt] [personliga data] [ändrad 11 januari 2019]
protokoll för datakommunikation med en eller flera säkerhetsfunktioner. Vanliga funktioner i säkerhetsprotokoll är kontroll av avsändarens identitet (autentisering), kontroll av att innehållet inte ändras på vägen (innehållsautentisering) och skydd mot oönskad avläsning (kryptering). Ett vanligt säkerhetsprotokoll är HTTPS, en vidareutveckling av HTTP. – På engelska: secured protocol.
[datakommunikation] [it-säkerhet] [ändrad 7 oktober 2019]
den tillämpning av den internationella tidsskalan UTC som används i Sverige. UTC (SP) tillhandahålls av RISE (länk). (SP står för Statens provningsanstalt, som numera har integrerats i RISE.)
[förkortningar på U] [tidmätning] [ändrad 11 september 2020]
angivande av formen på bokstäver och bildmotiv med geometriska formler i digital form. – Detta i motsats till bitmappade beskrivningar, som beskriver tecknet eller bilden som ett punktmönster. Vektoriserade bilder behåller sin form vid förstoring och förminskning. Bitmappade bilder blir däremot blockiga när de förstoras och är svåra att förminska. I en vektoriserad bild beskrivs en rät linje med koordinaterna för ändpunkterna och en cirkel anges med mittpunktens position och måttet på radien. Fördelen med vektorisering är alltså att tecken och bilder kan förstoras utan att få trappstegsformade konturer. Bildprogrammet räknar först om måtten och ritar sedan upp formerna. Bilderna kan också förminskas så mycket som bildskärmens upplösning tillåter. – Vektorisering är sedan länge det vanliga i bildbehandling. Men visningsprogrammet måste göra om den vektoriserade bilden till en bitmappad bild när den ska visas på bildskärm eller skrivas ut. – Uttrycket vektorisering är egentligen föråldrat: det syftar på en äldre typ av datorgrafik, vektorgrafik, där cirklar och andra kurvor beskrevs som sammansatta av korta räta linjer, vektorer. En cirkel återgavs alltså som en månghörning med väldigt många, lika långa sidor. Numera beskrivs kurvor som kontinuerliga former.
[bildbehandling] [ändrad 5 juli 2019]
en avvecklad tjänst som visade artiklar från Wikipedia som bildspel. – Text från Wikipedia lästes upp med talsyntes samtidigt som bilder från samma artikel visades. Tjänsten hade ingen officiell koppling till Wikipedia. Den startade i oktober 2012, men är nu nerlagd. – Sajten wikiplays.org är stängd.
[ljud och bild] [nerlagt] [wiki] [ändrad 3 november 2017]