NOR

(not OR) – inget av två eller flera; varken A eller B. – NOR är ett logiskt villkor som används i program­me­ring: av två påståenden måste båda vara falska. (Exempel: Är du sjukskriven? Har du egen firma? Om du svarar nejbåda frågorna har du rätt till arbetslöshetsersättning – annars inte.) – NOR är negationen av (motsatsen till) det logiska villkoret OR, närmare bestämt till det som i logik heter inklusiv disjunk­tion. Inom programmering är NOR intressant därför att alla andra logiska villkor kan skrivas som kombinationer av NOR‑villkor. Villkoret NOR kan breddas till att gälla fler än två påståenden. Då måste alla påståendena vara falska. – Kallas på svenska också för neller. – Jäm­för med NAND. – NOR flash är en av huvudtyperna av flashminne. Transistorerna i en minnes­cell följer vill­koret NOR: det räcker med att en av transistorerna tar emot en hög ingå­ende spänning (=sant) för att hela cellen ska ge ifrån sig en låg utgående spänning (=falskt). – En sanningsvärdetabell för NOR ser ut så här:

– Inget av påståendena A och B är sant (A NOR B) :

A B A NOR B
sant sant falskt
sant falskt falskt
falskt sant falskt
falskt falskt sant

[förkortningar på N] [logik] [programmering] [ändrad 6 november 2021]

PGP

  1. – Pretty good privacy – det mest spridda kryptosystemet för privat och kommersi­ellt bruk. Numera mer spritt i utförandet GPG, GNU privacy guard. – PGP utvecklades 1991 av amerikanen Phil Zimmermann som ett sätt att ge privata datoranvändare tillgång till kryp­te­ring. Efter­som Phil Zimmermann spred krypteringsteknik till ut­­landet hotades han fram till 1996 av åtal i USA för vapensmuggling. – PGP är i grunden en kombi­na­tion av kända tekniker för kryp­te­ring. Det är alltså inte någon ny krypteringsalgoritm, utan ett kryptosystem: PGP använder algoritmer som redan är kända. (En utförlig teknisk beskrivning finns i Wikipedia.) – PGP använder krypte­ring med öppen nyckel (asymmetrisk kryptering), men bara för att ut­­växla engångsnycklar mellan sändare och mottagare. De nycklarna används sedan för symmetrisk kryptering av själva meddelandet. – PGP anses som mycket säkert, och närmast omöjligt att forcera. (Men en sårbarhet i vissa utföranden PGP blev känd i maj 2017, se denna artikel och efail.) – Särskiljande för PGP är bland annat att det inte använder en Public key infrastructure (PKI) för att intyga att publika krypterings­­nycklar tillhör den person som de påstås tillhöra. I stället används något som kallas för Web of trust (WoT). – Problemet med den ursprung­liga tanken att ge privatpersoner till­gång till lätthanterlig kryptering är att det inte räcker med att man skaffar PGP själv: den som tar emot det krypterade meddelandet måste också ha PGP. Därför har PGP inte fått särskilt stor spridning bland privatpersoner, däremot bland organisationer. – PGP är under namnet OpenPGP en öppen standard, fastställd av IETF, och får användas av alla, se RFC 4880: länk. – Vid sidan av det PGP som säljs av PGP Corporation (se nedan) finns det olika utföranden av OpenPGP. GNU Privacy Guard är sedan länge mer spritt än PGP i originalutförande. – Läs mer om PGP i Internetstiftelsens skrift Kom igång med PGP! (länk). – Namnet: Pretty good privacy anspelar på den fiktiva lanthandeln ”Ralphs pretty good grocery store” i det sedan 2017 nerlagda amerikanska radioprogrammet A prairie home companion;
  2. PGP Corporation – det företag som 2002—2010 utvecklade och marknadsförde PGP som kommersi­ell produkt. Köptes 2010 av Symantec (numera del av Broadcom) som integrerade PGP Corporation i företaget. – Se Broadcoms webbsidor. – Network Associates var ägare till PGP Corporation 1997—2002;
  3. – läs också om Pretty good phone privacyPGPP.

[företag] [förkortningar på P] [kryptering] [rfc] [ändrad 3 mars 2020]

sanningsvärdetabell

eller sanningsvärdestabell, på engelska truth table – tabell som åskådlig­­gör vad som krävs för att ett logiskt ut­tryck ska anses som sant eller falskt. Sant och falskt kallas för sannings­­värden. – En sannings­värde­tabell för en logisk kon­junktion (OCH) ser ut så här:

– Båda påståendena A och B är sanna, alltså A och B (A∧B):

A B A ∧ B
sant sant sant
sant falskt falskt
falskt sant falskt
falskt falskt falskt

– Tabellen åskådlig­gör att, till exempel, ett på­stående som ”Sverige är en monarki och Norge är en monarki” är sant bara om det är sant att Sverige är en monarki och sant att Norge är en monarki. Om något (eller båda) av påstå­en­de­na skulle vara falskt är det samman­­satta på­­stå­en­det också falskt. – En sanningsvärdetabell kan sammanfattas genom att man tar värdena i spalten längst till höger, uppifrån och ner, och markerar sant med 1 och falskt med 0. För tabellen här ovanför, konjunktion, blir det alltså 1000, och om man ser 1ooo som binär notation motsvarar det 8.

[logik] [ändrad 8 juni 2017]

Sidekick

  1. – en smart mobil som säljs i USA av operatören T‑Mobile. Den hade ursprungligen en speciell form med en svängbar bildskärm som täckte ett litet tangentbord när det inte används. Numera är bildskärmen ett lock över tangentbordet. Sidekick använde från början ett operativsystem från företaget Danger†, som senare köptes upp av Microsoft och avvecklades. 2016 säljs en modell med Android. – Se t‑mobile.com/brand/sidekick. – Sidekick marknadsfördes först som hiptops (”höftdatorer”) i analogi med laptop;
  2. – ett av de första programmen för personlig informationshantering, släppt 1983 av företaget Borland för MS‑DOS. – Sidekick lästes in i arbetsminnet och kunde ligga kvar där under hela passet, även om användaren arbetade med andra program, och det aktiverades med en knapptryckning. (Normalt på den tidens persondatorer kunde man annars bara köra ett program åt gången.) Sidekick hade en kalender, en adressbok, en enkel ordbehandlare, en räkneapparat, en nummerslagare och en ASCII-tabell. Pro­gram­met vidareutvecklades i olika former fram till 1999. – Rättigheten att använda varumärket Sidekick köptes sedan av Motorola, som sedan hyrde ut namnet till Danger† för en speciell typ av mobiltelefon (se ovan). – Se också Sidekick Museum (länk).

– En sidekick är en så kallad vapendragare – drabant, ständig följeslagare. I underhållning är det en bisittare – en närvarande men underordnad kompanjon till programmets huvudperson.

[it-historia] [mobilt] [personliga data] [ändrad 11 januari 2019]

vektorisering

angivande av formen på bokstäver och bildmotiv med geometriska formler i digital form. – Detta i motsats till bitmappade beskrivningar, som beskriver tecknet eller bilden som ett punktmönster. Vektoriserade bilder behåller sin form vid förstoring och förminskning. Bitmappade bilder blir däremot blockiga när de förstoras och är svåra att förminska. I en vektoriserad bild beskrivs en rät linje med koordinaterna för ändpunkterna och en cirkel anges med mittpunktens position och måttet på radien.  Fördelen med vektorisering är alltså att tecken och bilder kan förstoras utan att få trappstegsformade konturer. Bildprogrammet räknar först om måtten och ritar sedan upp formerna. Bilderna kan också förminskas så mycket som bildskärmens upplösning tillåter. – Vektorisering är sedan länge det vanliga i bildbehandling. Men visningsprogrammet måste göra om den vektoriserade bilden till en bitmappad bild när den ska visas på bildskärm eller skrivas ut. – Uttrycket vektorisering är egentligen föråldrat: det syftar på en äldre typ av datorgrafik, vektorgrafik, där cirklar och andra kurvor beskrevs som sammansatta av korta räta linjer, vektorer. En cirkel återgavs alltså som en månghörning med väldigt många, lika långa sidor. Numera beskrivs kurvor som kontinuerliga former.

[bildbehandling] [ändrad 5 juli 2019]

Wikiplays

en avvecklad tjänst som visade artiklar från Wikipedia som bildspel. – Text från Wikipedia lästes upp med talsyntes samtidigt som bilder från samma artikel visades. Tjänsten hade ingen officiell koppling till Wikipedia. Den startade i oktober 2012, men är nu nerlagd. – Sajten wikiplays.org är stängd.

[ljud och bild] [nerlagt] [wiki] [ändrad 3 november 2017]