kod

  1. – system för att byta ut tecknen i ett med­de­lande, ofta också för att kasta om dem enligt ett bestämt mönster. (Att koda.) Kodning kan göras av två skäl:
    • – för att med­de­landet ska bli obe­grip­ligt för den som inte kan koden. Koden (kryp­te­rings­algo­ritmen), eller numera oftast bara nyckeln till koden, är då hemlig och används för att dölja ett med­de­landes innehåll för utom­stående (se kryp­te­ring);
    • – för att med­de­landen ska kunna lagras, överföras och / eller sorteras med tekniska medel, som i ASCII-kod och morse­kod, som inte är hemliga.

    – Ob­ser­vera att koden är hela systemet för utbyte och omkast­ning av tecken. Ett kodat med­de­lande består av kodord;

  2. instruktioner i dator­program som är skrivna med program­språk. (Se källkod och binärkod.) Att koda eller skriva kod är att realisera program som källkod (vilket inte är samma sak som att programmera). Här är det resultatet som kallas för kod;
  3. – inom kryptologi står kod för kryp­terings­system där klar­textens ord, siffror och annan information byts ut mot hela kodord var för sig. Till påsk kan stå för vid midnatt och onkel Knut för Linus Torvalds. Kod av denna typ är i princip omöjlig att knäcka; nack­delen är att sådan kod är svår att byta ut. Det krävs också att avsändaren överlämnar kodnyckeln till mottagaren. – Jämför med chiffer;
  4. – varukoder och liknande – korta teckenserier som står för varor eller andra saker som har längre namn när man talar om dem. Varukoder kan, men behöver inte, vara systematiskt uppbyggda. Se också avkodning;
  5. – vanlig, men egent­ligen felaktig, beteck­ning på lösen­ord, till exempel PIN, ofta kallad pinkod. Ett sådant nummer är varken kod eller kodord, eftersom siffrorna inte står för något. Det är en nyckel;
  6. lagbok, regelsamling, etiska normer.

– På engelska: code.

[informationshantering] [kryptering] [programmering] [ändrad 6 september 2019]

Lans, Håkan

(1947) – svensk uppfinnare, utvecklare av det GPS-baserade navigationssystemet STDMA som har blivit internationell standard för handelssjöfart och även kan bli det för flyget, innehavare av ett omstritt, numera ut­gånget patent för färggrafik för datorer. – Patenttvisten: Lans fick först flera stora dator­till­verkare att betala licensavgift för färggrafiken. Men Dell och Gateway (numera ägt av Acer) vägrade att betala. När Lans stämde de företagen slutade det med att han själv i en omstridd rättegång i USA dömdes att betala ett enormt skadestånd. Han betalade aldrig, och i april 2012 nådde Lans förlikning med mot­part­erna på hemliga villkor. Men 2014 dömdes han att betala motpartens rättegångskostnader. – Musen: Lans konstruerade också på 1970‑talet en mus, men Douglas Engelbart† hade tio år tidigare uppfunnit en något annorlunda mus. – David Lagercrantz bok Ett svenskt geni från år 2000, ny omarbetad upp­laga 2006, handlar om Håkan Lans. – Läs mer på Håkan Lans företag GP&C:s webbsidor.

[håkan lans] [patent] [personer] [rättsfall och skandaler] [ändrad 18 september 2017]

Meshnet

ett avsomnat projekt för att skapa ett kommunikationsnätverk som är fritt från övervakning och censur, och omöjligt att blockera. – Grundidén var att deltagarna kommunicerar direkt och indirekt med varandra med trådlös teknik (se mesh). Nätverkets plattform är CJDNS. – Meshnet kallades ibland för darknet, ett namn som projektet ville slippa: Meshnet var nämligen privat snarare än hemligt. – Webbsajten projectmeshnet.org är nerlagd (2016), men kopplar vidare till Hyperboria (hyperboria.net), ett projekt med liknande inriktning. – Läs också om bit (betydelse 2), community network, Feed over email, Free network foundation†, Greatfire, Haystack, internetridån, svartkast och Telex (betydelse 2).

[nerlagt] [personlig integritet] [trådlöst] [ändrad 19 juni 2019]

Tizen

ett operativsystem för smarta mobiler, surfplattor, smarta klockor och hemelektronik. – Tizen är en vidareutveckling av Meego†. Tizen är, liksom Meego, baserat på Linux, och utvecklat främst av Intel och Samsung. (Nokia var med om utvecklingen av Meego, men när Tizenprojektet in­leddes 2012 hade Nokia gått över till Windows Phone†.) – Tizen är gjort för att kunna hantera HTML5 och för att vara ett alternativ till Android. Utvecklingen av Tizen stöds av branschorganisationen Tizen Association (tizen.org), som omfattar den tidigare organisationen Limo foundation†. – Samsung använder Tizen i kameror och från 2015 också i sina tv‑apparater samt i sina smarta klockor av märket Galaxy Gear. I praktiken tycks det bara vara Samsung som använder Tizen.

[linuxdistributioner] [mobilt] [ändrad 1 december 2020]

Galileo

  1. Galileo Galilei.
    Galileo Galilei.

    – ett europeiskt satellitsystem för positionsbestämning och navigering (GNSS). – Galileo är alltså ett nyare alternativ till GPS. Det togs i drift i begränsad omfattning i december 2016, se pressmeddelande. – Galileo ska enligt planerna ha 24 satelliter, placerade i banor som gör dem lättare att hitta från europeiska breddgrader än GPS‑satelliterna, och utrustade med exaktare atomur än vad GPS‑satelliterna har. Det ger positionsbestämning ner till en meter. Tillsammans med GPS‑systemets 30 satelliter ska det ge nästan 100‑procentig tillgänglighet på jordklotet. – Public regulated service (PRS) är en Galileobaserad tjänst avsedd enbart för polis, brandkår och annat samhällsskydd i EU‑länderna. PRS ger en krypterad signal som uppges ha hög tillförlitlighet och skydd mot sabotage och andra störningar. Mer här. – Projektet drivs av EU och europeiska rymdorganisationen ESA (esa.int) med insats av privat kapital. – Beslut om genom­förande av Galileo fattades i mars 2002; de första testsatelliterna togs i drift 2006. – I samband med att Storbritannien lämnar EU (Brexit), och därmed bland annat utestängs från PRS, har Storbritannien under 2018 börjat undersöka möjligheten att skicka upp ett eget satellitnavigeringssystem. – Läs mer om Galileo här;

  2. – en nerlagd enkortsdator från Intel. Den hade processorn Quark. Galileo var avsedd för hobbyanvändare och för användning i inbyggda system. Galileo var kompatibel med Arduino. – Intel har också utvecklat en mer påkostad enkortsdator, Minnowboard†, och den kraftfulla Joule†. – Se Intels webbsidor;
  3. Galileo Project – ett projekt för att söka efter tecken på utomjordisk teknik i vårt solsystem. Galileo-projektet inleddes 2021 på initiativ av astronomen Avi Loeb (länk) på Harvard. – Se Harvards webbsidor.

–Namnet: Uppkallat efter vetenskapsmannen Galileo Galilei, 1564–1642, se Wikipedia.

[enkortsdatorer] [nerlagt] [rymden] [samhällsskydd] [utomhusnavigering][ändrad 22 september 2021]

HTTPS

HTTP over SSL – en variant av HTTP med högre säkerhet. Sedan slutet av 2010‑talet har en allmän övergång från HTTP till HTTPS pågått. – HTTPS är en kom­bi­na­tion av vanliga HTTP (hypertext transfer protocol) och SSL (secure socket layer). All kommunika­tion från en webbadress (URL) som börjar med ”https://” är kryp­te­rad och relativt väl skyddad mot av­läs­ning och manipulation av in­for­ma­tion. När man skriver webbadresser som börjar med ”https://” får man inte glömma s:et på slutet. – HTTPS utvecklades 1994 av Netscape och är en officiell standard som definieras i en RFC (RFC 2818)

[kryptering] [rfc] [webben] [ändrad 26 augusti 2020]

Postels lag

”Var försiktig med vad du gör, var fri­kostig med vad du tar emot.” – Prin­cipen handlar på hur man bör agera i ett dator­nät­verk: man ska nog­grant följa alla regler när man sänder till andra, men när man tar emot meddelanden från andra ska man vara to­le­rant mot even­tu­ella fel, så länge som hel­heten är möjlig att tyda. – Upp­kallad efter inter­netpion­jären Jon Postel (1943—1998, se Wikipedia). Den är också känd som robusthetsprincipen (the ro­bust­ness princi­ple). (Se också robusthet.)

[internet] [lagar] [ändrad 29 oktober 2018]

roaming

– teletjänstöverflyttning; mobil, resande;

  1. – till­fällig tele­tjänst­flytt – användning av annan operatörs mobilnät utomlands eller när man är utanför sin vanliga operatörs täckningsområde. – Roaming brukar medföra extrakostnader för abonnenten – roamingavgift eller utlandsavgift. (Jämför med samtrafik.) – Roaming ersattes från 2014 i EU av lokal utbrytning, vilket innebär att abonnenten vid utlandsbesök ansluter sig till en lokal operatör utan inblandning av sin operatör i hemlandet. I oktober 2015 beslöt Europaparlamentet att roamingavgifter skulle avskaffas i EU från den 15 juni 2017. Och innan dess skulle taket för avgifterna sänkas den 30 april 2016. Ett slutgiltigt beslut om att avskaffa roamingavgifter för abonnenterna togs den 6 april 2017. – Teleoperatörerna får emellertid fortfarande ta betalt av varandra för roamingen, men den avgiften ska successivt minskas fram till 2022. Mobiloperatörerna får också ta ut extra avgifter av utländska besökare på turistorter för att de ska betala sin del av kostnaderna för att installera och underhålla mobilnätet, som ju ska användas av lokalbefolkningen även när det inte är turistsäsong. Och för att undvika att folk skaffar abonnemang i det land där det är billigast, men inte där de faktiskt bor, är det också tillåtet att sätta ett tak för användningen vid roaming. – Se Telecoms single market och se PTS sida om mobiltelefoni och surf inom EU;
  2. – motsvarande för fast telefoni: en an­ställd som är på tjänsteresa får, via en lokal tele­operatör, tillgång till sitt företags fasta teleoperatör och de speciella tjänster som den operatören tillhandahåller: företaget står för kostnaden;
  3. mobil, resandea roaming user – om abonnent eller annan användare som rör sig (i bil eller tåg) medan kommunikationen pågår eller från session till session. – Se nomaditet. – Jämför med handover.

To roam betyder att vandra omkring, att resa runt.

[mobilt] [telefoni] [ändrad 21 oktober 2021]